Allt hänger på en kobent linjeman

SPORTBLADET

LONDON. Gamla sanningar består:

Det finns fortfarande bara en ”Perfect 10” i den här världen och det är den där filmen där Bo Derek springer i baddräkt med pärlor i flätorna och det skvätter sand om fötterna.

Svennis nådde bara upp i 9,5 innan det kom grus i maskineriet.

Det finns fler sanningar att begrunda en dag som denna, mitt i Premier League, mitt emellan jul och nyår:

Hur många miljarder kronor som än är i omlopp när det handlar om spelare, tv-kontrakt, sponsorship, teknologi, fotbollsteknisk perfektion, datagrafik och allt annat så handlar det till slut ändå om vad en

kobent man med en flagga på linjen anser.

Såg ni Blackburns 2–2-kvittering mot Manchester City i går kväll?

Det var ett mål som var alldeles välförtjänt. Det nickades in av den giftige Roque Santa Cruz – jag tror det var hans sjunde fullträff på fyra matcher – och det spräckte den perfekta rad på nio raka hemmasegrar som Manchester City kunde skryta med.

Bara ett problem:

Kvitteringsmålet, tillkommet i den 83:e minuten, var offside.

Och ändå inte.

Viftade – och vek ner sig

Vi befinner oss, precis som Sven-Göran Eriksson sa sent i går kväll, i en gråzon här och någon måste snart ta tag i problemet och bestämma vad som gäller.

Blackburn jagade alltså 2–2 och när bollen slogs in av David Bentley från högersidan befann sig en spelare (David Dunn) i offsideposition. Bollen gick över hans huvud och nickades i mål av Santa Cruz.

Linjedomaren viftade först för offside, men påkallade sen huvuddomaren Howard Webbs uppmärksamhet och vek ner sig, det var nog inte offside i alla fall.

– Äntligen hade vi lite tur med ett domslut, det var på tiden. Linjedomaren gjorde rätt, menade Blackburns manager Mark Hughes efteråt.

Svennis höll inte riktigt med om det:

– Bollen går över en spelares huvud och når Santa Cruz som gör mål ... vi befinner oss i en gråzon här och jag anser att reglerna måste bli tydligare, sa han.

Det handlar, som ni vet, om vem som ”påverkar spelet” eller inte.

En spelare kan stå i klar offsideposition nånstans långt ute till vänster, men om han inte är i närheten av bollen eller medverkar i spelet för övrigt ska han så att säga strykas bort.

I det här fallet gör David Dunn ett tydligt försök att nicka bollen i det första läget. Han är alltså med i matchen, så att säga. Han står offside och vinkas av helt korrekt – ändå blir det till slut mål när linjemannen funderat färdigt.

Jag lägger inga andra aspekter på det än att den här regeln är väldigt svävande och godtycklig. Den har ställt till med grubblerier för många i Premier League hela hösten, och det är konstigt att hela denna mångmiljarindustri ska vila i händerna på en linjeman som måste brottas med en luddig regel.

Blackburn var det bättre laget

Nåväl, 2–2 var som sagt rättvist och där sprack alltså Manchester Citys hundraprocentiga hemmasvit.

Tio raka i ligan hade varit snyggt, men trots Martin Petrovs uppvisning på vänstersidan i första halvlek, trots Rolando Bianchis häpnadsväckande miss framför öppet mål och trots ett tappert City som chansade med både Elano och Hamann på bänken, så var Blackburn i alla fall det bättre fotbollslaget.

– Hade matchen varat i tio minuter till hade vi vunnit, sa Mark Hughes.

Det tror jag han hade rätt i.

Laddat för en dundersmäll

Svennis mixtrade en hel del med laguppställningen för att spara kraft inför söndagens möte med Liverpool, men det var ett drag som jag tror snarare stjälpte än hjälpte Manchester City.

Det hade nog varit bättre att satsa hårdare på seger mot ett lag som Blackburn och rida vidare på framgångsvågen.

Mot Liverpool blir det ju stryk ändå.

Hittar inte City ett bättre, säkrare spel på mittplan kommer det till och med att bli en riktig dundersmäll i baken på söndag.

ARTIKELN HANDLAR OM