Kallur: ”Tårarna har bara sprutat”

SPORTBLADET

En av svensk friidrotts mest folkkära någonsin har bara en tävling kvar.

I en lång intervju med Sportbladet berättar Susanna Kallur, 36, om beslutet att lägga av, drömmen om en större familj, det enda hon ångrar under karriären och stödet efter beslutet:

– Tårarna har verkligen bara sprutat, säger hon.

1 av 8 | Foto: Stefan Jerrevång / AFTONBLADET / 2800

Det är knappt 17 år sedan Susanna Kallur slog igenom på allvar som juniorvärldsmästare i chilenska Santiago. Därefter har hon vunnit dubbla EM-guld, slagit världsrekord, kämpat sig tillbaka från ett skadehelvete nästan utan motstycke och på vägen blivit en av Sveriges mest folkkära idrottare alla kategorier.

Men nu är det över.

SVT Dalarna kunde vid fredag lunch berätta om att det nu står klart att avskedet från friidrottseliten tas vid nästa veckas EM i Belgrad.

För Sportbladet berättar hon nu om vägen fram till det beslutet.

– Det har legat där i bakhuvudet under hela hösten och vintern. Jag har inte stressat på för att bestämma mig utan det har vuxit fram. Nu känns det helt självklart, det här är den enda vägen att gå känner jag.

Vad var till slut avgörande?

– Det är mycket. Man gör sådana uppoffringar för att hålla på med elitidrott och det är värt det när man presterar och utvecklas. Men det här handlar inte bara om mig, det är mina föräldrar, svärföräldrar, syskon och min man som påverkas, speciellt när man har barn. Det är inte bara jag som offrar.

– Det känns liksom inte kul. Har man haft en känsla i häcklöpningen som varit fantastisk så försvinner en del av glädjen när man är en bit ifrån det.

”Tycker jag ska bli trollkarl”

Familjens uppoffringar har varit en viktig faktor i beslutet att sluta. En annan är önskan om att den ska bli större.

– Ja absolut, det är viktigare än vilka resultat och medaljer som helst. Det vore verkligen kul om vi kunde få fler barn.

Vad säger din dotter Majken om att mamma ska byta jobb?

– Jag har sagt att nu är det en tävling kvar, men jag tror inte hon fattar så mycket av det. Men hon tycker jag ska bli trollkarl.

Trollkarl?! Har du gjort massa trick där hemma?

– Nej, inga alls. Jag tror bara hon tycker det är magiska krafter i hemmet.

Vad ska du göra annars efter nästa helg?

– Jag kommer nog ta det lite piano, landa lite. Njuta av en ledig sommar för första gången på länge. Sen har jag kontrakt med både ÅF och Craft som löper vidare så jag har lite att sysselsätta mig med.

Det är som sagt en helg, ett mästerskap kvar. Hon kommer till EM i Belgrad som 14:e i Europa, men är bara en dryg tiondel från topp tre. Det sparsamma häcklöpandet och ojämna tekniska utförandet gör att Sanna inte vågar sätta resultatmål.

”Det är helt otroligt”

– Det vore fantastiskt att känna på lite härlig häcklöpning. Hitta rytm... Aggressivitet – men ändå avslappnat. 

Det låter som att du drömmer dig bort? 

– Ja...

Hur ofta tror du att du kommer göra det efter karriären?

– Det får vi se, hur mycket häck man tänker på sen.

Hur ska svensk friidrott klara sig utan dig nu då? Du fyllde nästan Bauhaus-galan i somras på egen hand.

– Det kommer gå alldeles utmärkt. Jag tror svensk friidrott går en väldigt härlig framtid till mötes. Nu när jag var i Birmingham och hade tävlat färdigt satt jag på läktaren och skrek så jag grät och blev rörd över hur grymma våra medel och långdistansare är (Kalle Berglund och Meraf Bahta slog svenska rekord, red. anm.), det är helt otroligt!

Det engagemanget ska inte bli en tränarroll framöver?

– Jag vet inte, det är inte helt otänkbart. Det är inte ”nej, nej, nej”, helt främmande så. Jag tror man ska landa lite först. Men jag kommer nog glida till friidrottshallen rätt ofta för att träna. Jag älskar friidrott, det är en så himla härligt sport.

Tvillingframgången bästa minnet

När hon blickar bakåt på sina karriär är det fyra tillfällen som sticker ut.

– Framför allt är det EM-guldet inomhus 2005, mitt första guld som senior när Jenny var tvåa. Det är ett otroligt härligt minne och så naturligtvis guldet på EM i Göteborg och världsrekordet.

– Men också Bauhausgalan från i somras, känslan över att vara tillbaka och tävla igen kommer jag aldrig någonsin att glömma.

Finns det något du ångrar då?

– Ska jag ångra en sak är det att jag visste om hur dumt det var att köra på med ont i smalbenet, men att jag ändå ignorerade det. Men å andra sidan sprang jag fort i den där vevan.

Efter beskedet om att karriären är över har hyllningarna vällt in från friidrottsprofiler, men framför allt vanliga fans på sociala medier. Efter fyra timmar hade Sanna Kallur fått cirka 400 uppskattande kommentarer på sin Instagram.

Hon har läst varenda en.

– Jag har suttit och följt det i eftermiddag och tårarna har verkligen bara sprutat. Det är verkligen rörande.

Du är omåttligt folkkär, vad skulle du vilja säga till de som följt dig och hejat på dig under femtontalet år?

– Ett gigantiskt tack. Det är det minsta jag kan säga. Jag har fått så mycket pepp, stöd och glada hejarop. Både på sociala medier men även när jag går hemma på stan i Falun. Folk kommer fram och är glada och härliga. 

Till sist, vad är det viktigaste du tar med dig från ett liv som elitidrottare?

– Att nästan allt är möjligt.

ARTIKELN HANDLAR OM