Här blir han ett VM-hopp

SPORTBLADET

– VM-dörren stänger jag inte förrän de tvingar mig

Foto: Thea Nyberg
Christian Olsson – tillbaka?

Christian Olsson är tillbaka.

Smygpremiär hemma i Göteborg, sensationella 17.24 och direkt in på tio i topp i årets värlsdstatistik.

Då öppnar han dörren till VM i Berlin.

– Den tänker jag inte stänga förrän de tvingar mig, säger Christian.

Han fick precis det besked han ville ha i comebacken.

Ja, det gick ännu bättre än han vågat hoppas när han smög igång säsongen inför släkt, vänner, träningskompisar - och gamle höjdhopparen Patrik Sjöberg.

– Det var så jag ville ha det. Ingen uppståndelse som förra gången då jag startade i DN-galan, säger Christian.

Det är sen kväll när Sportbladet talar med honom.

”Inte ont någonstans”

Han har inte några sviter efter den urladdning det betyder att tävla igen, något han inte gjort sedan DN-galan den 22 juli förra året.

Den tävlingen blev både hans första och sista säsongen 2008, då han drog upp sin gamla skada i baksidan av låret.

Det tog ett år och två dagar att komma tillbaka till tävlingsbanan igen.

– Nu känner jag mig lite trött i kroppen, men bara normalt trött som det brukar kännas efter en tävling.

– Jag har inte ont någonstans, säger han.

Hur nervös var du inför comebacken ed tanke på vad som hände i DN- galan i fjol?

– Jag var lite lagom nervös, men samtidigt har jag förlikat mig med tanken på att det kan gå åt skogen.

Hur paff blev du då du landade på 17.24?

– Det som överraskade mig mest var att det kändes så pass lätt som det gjorde. Jag fick på en ganska bra pärla, men det flöt på som om jag redan hoppat tre, fyra tävlingar. Den känslan hade jag. När jag tryckte på i sista steget och landade, vände jag mig direkt om för att se om jag fått vit flagg. När det var klart undrade jag om det varit godkänd vind. Det var det.

Hur glad blev du?

– Jag var glad bara över att jag kunde gå hem hel efter tävlingen och utan en isblåsa på benet. Men jag var överraskad av resultatet. Jag hade 34 centimeter till plankan, så effektiva hopplängden var 17.58. Jag är förvånad att jag hade så mycket i kroppen redan nu.

Räckt till silver

Christian Olsson åkte direkt hem och satte på tv:n för att följa tresteget i Londons Grand Prix, där världens bästa hoppare möttes samma kväll.

Där hade Christians 17.24 räckt till en andraplats.

– Det är klart att det känns bra, men samtidigt vet jag att de andra hopparna är på väg ut ur en träningsperiod för att vara i toppform till VM.

Men du är nia i världen efter en enda tävling?

– Ja, det är över alla förväntningar. Jag hade kanske hoppats att ta mig in bland de tjugo bästa. Det är positivt och stärker mig mentalt.

På sportbladet.se tyckte 81 procent av läsarna att du ska åka till VM. Vad säger du om det?

– Det kan jag förstå i det friidrottsmörker som lagt sig över Sverige just nu. Men just nu är det bara min nästa tävling i SM som gäller. Det ska fortfarande mycket till för att jag ska åka till VM.

Som vad?

– Jag måste känna mig tryggare i mig själv. Jag stressade på att ta mig till VM i Osaka 2007 och OS i Peking 2008. Båda gångerna gick det åt skogen. Jag kanske borde lära mig av det och ta det lugnare den här gången. Satsa på inomhus-VM nästa år och EM i Barcelona. Kan jag hålla mig frisk känner jag att jag har flera år kvar i kroppen. Jag ser fortfarande OS i London 2012 som det stora målet.

Vad tror du kommer krävas för en medalj i VM?

– Jag tror du måste hoppa över 17.50 för att slåss om en medalj. Den säkerheten känner jag inte just nu, men de andra hopparna gör det.

När kommer du att lämna besked om VM?

– När förbundskapten Stefan Olsson kräver mig på ett beslut. Jag tänker ge mig själv all den tid jag bara kan. Men jag måste hitta den där rätta känslan. I VM är det kval en vilodag och sedan final. Är jag redo för det? Det måste jag känna att jag är i så fall.

”Hård sport”

Är du förvånad över att det är så många skador i svensk friidrott just nu?

– Det går aldrig att sätta fingret på exakt vad som gått fel, Det är en hård sport där du hela tiden testar kroppens gränser och då blir det skador. Men att allt kommer på en gång är naturligtvis tråkigt.

– Jag tror ändå vi har många ljusa år kvar med den kullen vi har nu.

– Jag är övertygad om att Susanna Kallur kommer att vinna ett globalt mästerskap – antingen i VM 2011 eller OS 2012.

ARTIKELN HANDLAR OM

Friidrott