”Jag har börjat känna mig hel”

SPORTBLADET

15 månader efter kraschen - nu är Kenny Bräck redo för en comeback

Foto: "Inte rädd" Kenny Bräck, 15 månader efter olyckan på Texas Motor Speedway, säger att han inte är rädd. Men ändå kan karriären vara över.

Mer än 15 månaders plågsam rehabilitering är i det närmaste över.

Kenny Bräck är redo.

- Senaste veckorna har jag börjat känna suget att tävla igen, säger han.

Ändå kan karriären vara över.

Det var runt julhelgen och dottern Karmas ettårsdag vid nyår som Kenny Bräck plötsligt insåg att han inte längre kände sig trasig.

Sviterna efter den svåra olyckan i oktober 2003 är i det närmaste läkta.

- Jag har börjat känna mig som en hel person dom senaste veckorna, förklarar han och ler.

- Det känns som jag kommit över tröskeln av att ständigt ha värk och vara stel, så nu kan jag nog fan inte klaga längre.

Som fall från hög höjd

Återhämtningen är smått fantastiskt. Det är bara 15 månaders sedan kraschen på Texas Motor Speedway i Fort Worth, då han fick så svåra skador att han var mycket nära att förlora livet. Krosskadorna var av samma typ som vid fall från mycket hög höjd.

Ändå talar Kenny Bräck redan om nya race - men bara om han kan vinna, annars kan det kvitta.

- Det gick ju nästan åt helvete helt och hållet, så i första hand är jag ju tacksam att jag överlevde. I andra hand är jag glad att ha lyckats komma tillbaka till ett nästan normalt liv. Men i tredje hand, om jag ser framåt, så känner jag ju suget att köra igen.

- Jag är ju lite stônig...

Värmländskt envis, alltså.

Inte minst på gymet, hemma i Columbus, Ohio.

Letar efter en ny chans

- Det har ju varit jävligt traumatiskt att orka komma tillbaka, både fysiskt och psykiskt, men jag har jobbat som ett svin för att lyckas med min rehab. Nu är jag så stark att jag känner mig som en idrottsman!

Så om du fick chansen att tävla närmaste veckorna skulle du orka?

-Ja, nu finns förutsättningarna igen. Jag är så redo för racing som jag kan vara, även om man inte vet säkert förrän man sitter där i bilen och ska starta.

Det blir bara en comeback om du har möjligheterna att vinna lopp?

- Ja, det krävs rätt förutsättningar, rätt stall och...det bror ju på att jag alltid haft inställningen att bara köra om jag kan konkurrera. Annars kan det kvitta.

Hittar du en förarstol i Indycar-serien redan till den här säsongen?

- Jag har ju kontakterna, men det är ju januari och dom riktigt stora stallen har ju alla förare under kontrakt. Så jag vet inte, men det kan ju bli öppningar.

Du hoppas på inhopp?

- Ja, om det är rätt stall, rätt stol, rätt lopp...det är mycket som ska stämma. Men jag måste ha chansen att vinna.

Hur jobbigt är det att du under all rehab har haft som mål att köra igen, men kanske inte få chansen?

- Det är inte jobbigt. Jag tränar fys som om jag skulle köra direkt, jag måste ju vara redo.

Hur ser du tillbaka på skadorna i dag?

- Det som var mest livshotande var skadorna i ryggen. Sen var det ju nära att jag blev förlamad eftersom jag hade en kota som var helt krossad där nerverna hängde utanför.

- Men det som varit jobbigast på senare tid har varit höger fotled som ju också var krossad.

Är det tänkbart att du väljer bort Indycar och istället kör annan racing det närmaste året?

- Jag tittar på andra klasser, men även där måste jag ju känna att jag har en chans att vinna.

Är du rädd att karriären är helt över, om du inte får fler chanser?

- Inte rädd, jag vet ju att jag egentligen bara hade ett par, tre år kvar att köra Indy redan före kraschen. Kanske är det så att allt är över, men att jag stoppades två år för tidigt. Jag måste inse att det kan vara så.

Sportbladet granskar: Fem svenska stjärnor så ska de komma tillbaka

Thomas Tynander