Holm: Vill gå på speedway åtta dagar i veckan

SPORTBLADET

ESKILSTUNA. Wow, vilken premiärfest!

Storpublik, solsken och ett högklassigt avgörande i sista heatet.

Ska det fortsätta så här vill jag gå på elitseriespeedway åtta dagar i veckan.

Elitserien mullrade i gång under tisdagen, men vädergudarna verkar inte ha tagit del av informationen. När tejpen går upp på speedwayorterna brukar det ju vara kallt, regnigt och jävligt, men inte 2018.

Två timmar innan tejpen gick upp var det 25 grader varmt i Eskilstuna, 27 i Vetlanda, 17 i Västervik, 26 i Gislaved.

Jag åkte till smedstan med en tunn täckjacka nedtryckt i datorväskan, men med facit i hand borde jag ha lämnat den hemma och i stället packat ner solkräm och badbyxor.

Almanackan visade den 8 maj men den förvirrade solen bjöd på sensommarvärme. I pressrummet i depån var det varmt som i en smedja och lysrörskåporna var täckta med flugor som sannolikt svimmat av värmen.

En underbar kväll

Det blev, om du inte frågar de livlösa insekterna, en på alla sätt underbar kväll.

Smederna vann ett av speedwayhistoriens mest överraskande SM-guld förra säsongen och ska nu försvara titeln utan att någon ska vara förvånad.

Klubben har värvat tungt och klokt och med förare som Fredrik Lindgren och Niels Kristian Iversen är allt annat än en finalplats ett misslyckande. Förväntningarna är och ska vara skyhöga på Smederna och det är de.

Det var bara att svepa med blicken runt ovalen för att inse att det verkligen förhåller sig så. Förra året följde 3 097 personer lagets hemmapremiär mot Piraterna. I år, mot Dackarna, kom 5 431. Femtusenfyrahundratrettioen.

Gästerna öppnade starkt

Det var pyroteknik i klubbens färger, det var kalsongutdelning i samband med förarpresentationen, det var upplagt för en speedwayfest med speakern Stephen Zetterwall som exalterad guide.

Då, när resan mot SM-guldet skulle starta, visade det sig att kvällens bästa förare fanns i bortalaget. Greg Hancock, Maciej Janowski och Patryk Dudek radade upp heatsegrar och såg till att Dackarna tidigt skaffade sig en sexpoängsledning.

Det var aldrig spännande, för varje gång Smederna närmade sig vann de igen. Efter 13 heat var ställningen 32–40 och inget talade för Smederna.

Räkna aldrig ut Smederna

Det var då förare och ledare minns fjolåret och intalade sig att de tillhör ett lag som aldrig ska räknas ut. Då gick det som det gick.

Smederna vann de tre sista heaten och därmed matchen. Allt avgjordes med en femetta i slutronden. Hancock och Janowski hade tagit varenda start så långt in i matchen, men när allt skulle avgöras tvingades de studera två bakhjul tillhörande Lindgren och Iversen.

Premiären slutade 46–44 och i depån stod Peter Karlsson, Dackarnas nye lagledare, med sänkt huvud.

Han undrade, som alla andra, vad fan som hände.

– Vi möter Smederna och de är inte svenska mästare för intet. Jag tycker att vi gör en bra match men de fick vind i seglen och klippte oss, sa ”PK” och suckade.

Gav bort blombuketten

Samtidigt vandrade Fredrik Lindgren, han som värvades för att bli lagets hjälte, runt på banan som en hjälte.

Han skrev autografer, svarade på journalisternas frågor och ställde upp på bilder när en småbarnsmor bad honom göra det.

Lindgren gav bort sin blomsterbukett till en av pojkarna, som fyllde år.

Vita tulpaner, om någon undrar.

De luktade säkert gott, men inget slår doften av speedway.

Inte en dag som denna.

Storpublik, solsken och ett högklassigt avgörande i sista heatet.

Ska det fortsätta så här vill jag gå på elitseriespeedway åtta dagar i veckan.