Cykel i tv - en riktig höjdare

SPORTBLADET

I tidningens senaste nummer ifrågasätter tyska Der Spiegel om Neil Armstrong överhuvudtaget var på månen den där julinatten 1969.

Det finns säkert många som ifrågasätter även namnen Lance Armstrong efter dennes tredje raka Tour de France-viktoria. Cykelsporten är alltför befläckad av dopning och andra skamgrepp för att man inte ska ställa frågor efter tre raka Tour-segrar omedelbart på en svår cancersjukdom.

LARS NYLIN

Däremot så kan ingen ifrågasätta att cykel i det här formatet är stor tv-sport; nära, explosiv, dramatisk. Det bar mycket emot att titta på cykel efter allt skumrasket kring Giro d"Italia, jag kände länge för att tittarstrejka.

Men efter några helt lysande etappsammandrag från SVT:s altmeister Bo Hansson, historiens bäste semestervikarie, fanns jag ändå där framför Eurosport och under vissa etapper dansk tv.

De förstnämnda har Roberto Vacchi, sport-tv-mediets hårdast arbetande kommentator. De sistnämnda har ett pompöst upplägg; studioshow, sidoreportage, begåvad grafik, hyperskickliga expertkommentatorer, kort sagt en våt dröm för ett cykelfreak.

Då blir cykel så maffigt att man önskar att exempelvis Vasaloppet kunde bevakas på ett liknande sätt. Att cykel skulle föräras det här pådraget är antagligen för mycket begärt av svensk tv.

När cykel är som tätast är sporten definitivt en av de som skiner starkast genom rutan.

I förra krönikan dristade sig den här spalten till att hylla simningen som den perfekta tv-sporten.

Det höll inte Mike från Bromma med om: "Cykel a la Tour de France är i en klass för sig som tv-drama", tyckte han.

Men betydligt fler röstade på tennis. Flera motiverade sitt val med att man, vilket är helt rätt, sällan kommer så tätt in på en aktiv som under en lång tennismatch, att själva spelet är lätt att följa behöver inte påminnas om.

Undantaget var Marcus som tycker att storheten med tennis är att sidbyten är idrottens bästa reklampauser - därför kommer tennis alltid att sändas i tv, resonerar en nöjd Marcus. Måste erkänna att jag inte riktigt gillar den vinklingen på ämnet.

Speedway är en annan kandidat till titeln perfekt tv-sport. Det inser alla som följde SVT-sammandraget från danska Vojens.

Utan tvekan är speedway tv-överlägsen bland motorsporter. Att sporten har något folkhemsromantiskt över sig gör att den appellerar även till icke motorgalna, det är lite k-märkt, lite kult.

Men det är givetvis inte det som gör den till begåvad tv-underhållning. Nej, här handlar det återigen om närhet, åtkomlighet; såväl under själva tävlingen som vid depåsnacken. SVT-sportens levande dynamo Johan Ejeborg, alltid närvarande under sommaren, har här en gren där hans lite hurtigt gå-påiga stil fungerar utmärkt.

Veckans ärligaste citat stod polacken Tomasz Gollob för: "Speedway skänker glädje, tillfredställelse och är en bra affär""

Till helgen inleds VM i friidrott. Samtidigt börjar ett unikt tv-experiment. SVT och TV4 växlar om i bevakningen, varannan sändning. Inte ens vid fotbolls-VM har det varit så upplagt för direkta jämförelser mellan kanalerna. Den här spalten förutsätter att du hör av dig med omdömen.

Samma spalt påstod att sändningen från sim-VM assisterades av en "virtuell mållinje" som svepte framför tätsimmaren.

Alla vakna tittare visste då redan att linjen i själva verket illustrerade hur täten låg i förhållande till världsrekordet. När mäktige Ian Thorpe på 800 meter låg en kroppslängd före "mållinjen" började även spalten att haja galoppen.