Nu väntar den tuffaste uppgiften för Carolina

SPORTBLADET

Nu ska varumärket "Klüft" byggas, säger PR-företaget. Låter ungefär som en tub kaviar eller en smart tjänst för ett snabbare Internet. Tyvärr är det inte så.

Det handlar istället om en skruvad, överaktiv och flippad 19-åring som nu ska bli business.

Att stå emot trycket blir antagligen det brantaste berget av alla för Carolina Klüft att ta sig över.

Tittar på Carolina Klüft, lyssnar på henne, och längtar plötsligt oerhört mycket efter att vara nitton. Tänk att få vara mer naiv än cynisk. Orädd istället för en smula bitter.

Hör henne citera Lejonkungen 2 - "vi kan, inget berg är för brant, bara du tror det är sant, du kan" - och minns den svarta skrivbok som jag själv i den åldern klottrade full med visdomsord och poesi. "Du märker inte solen förrän mörkret fyller ditt liv" och andra litterära tungviktare.

Att få vara nitton år och tro att man är färdig, att man funnit sina bestående värderingar, att man utvecklats till den individ man kommer att vara för resten av sitt liv, det är närmast en mänsklig rättighet. Och inget är viktigare än att de vuxna förebilderna låter en förändras i egen takt.

För förändras, det gör man ju. På gott och på ont.

Läser om PR-företaget som redan ser möjligheterna med Carolina Klüft. "Hon sitter i en guldsits" låter man meddela. Fördelarna är ju så många.

Till och med namnet är avgörande

Carro tävlar i friidrott, en medial sport. Hon är tjej. Hon är ung och har en mycket bra utstrålning. Till och med namnet, Klüft, är alltså en avgörande faktor. Särskiljande, säger PR-mannen och råder Carro att snarast varumärkesskydda det. För miljoninkomsternas skull.

Undrar så om Carolina förstår vad det betyder? Hon som tycker det är sjukt att lite friidrott kan utlösa en sån stor reaktion hos folk, att så många bryr sig om det lilla hon gjort? Hon som tycker synd om alla de som sprider glädje men inte får komma upp på någon scen och ta emot blommor? Hon som tycks säga vad hon tänker utan att tänka först?

Lyckas marknaden slå klorna i varumärket Klüft är väl risken stor att just det sistnämnda blir det första som slipas bort. För det finns väl knappast plats för en stjärna som säger att en liten medalj knappast är det man minns på dödsbädden? Är det över huvud taget tillåtet att degradera idrottskarriären till något man gör för att det är kul, påstå att det verkliga livet finns någon helt annanstans?

Än så länge är Carolina Klüft nitton år och då säger man såna saker med övertygelse. Och omgivningen tycker att det är både spontant och charmigt. Frågan är bara hur länge det förblir så? Sveriges Olympiska Kommitté har i dag mediaträning som en obligatorisk del av proffsens uppladdning. Agenterna levererar floskler likt storföretagens informationschefer och stjärnorna väljer noga vad de säger till en journalist.

Är sig själv - än så länge

Att hoppa omkring insvept i den svenska flaggan som tunika på presskonferensen, krafsa med kattklorna och himla med ögonen är väl heller inget som förordas i längden. Kan inte tänka mig Stefan Holm härma döende svanen eller Kajsa Bergkvist pussa Måns i tidningen efter vinsten.

Än så länge är Carolina Klüft dock sig själv och ingen annan.

Än så länge är hon en bra förebild, äkta utan att vara äppelkindat käck.

Läsaromröstningarna visar att hon kan bli lika populär som Magdalena Forsberg, och det säger inte lite.

Låt oss hoppas att hon orkar leva upp till det hon säger i dag. Att hon ska sparka av sig sågningar, skita i skriverier och fortsätta vara jäntan från Växjö. Hakuna Matata, Carolina. Och bestig berget i din egen takt.

Bäst

Sämst

ARTIKELN HANDLAR OM