Människan Svennis - fortfarande okänd

Frank Östergren recenserar ”Sfinxen från Torsby”

SPORTBLADET

"Han är en människa helt enkelt".

Står det på sidan åtta, rad 27.

294 sidor senare är människan Sven-Göran Eriksson fortfarande okänd.

Vad vi i stället fått är en resumé över en myts tillvaro.

"Sfinxen från Torsby" handlar om en man så god och utrustad med nära nog helgonlika egenskaper.

Några moraliska repor möjligen, men även helgonen tillät sig både gott vin och praktisk kärlek utan att de föll från tribunen.

Boken är skriven av två kvällstidningsjournalister, i förlagsreklam lanserade som två av vårt lands skickligaste fotbollsskribenter. Men antingen stämmer inte reklamen eller också var författarnas uppdrag ett annat.

Att skriva så mycket som möjligt om privatlivet. Om alkoholvanor, cigarrer och gott leverne. Och om kvinnor.

Redan efter halva boken gör den kvinna Sven-Göran Eriksson idag lever med entré. Nu blir det en skvallerkavalkad med flotta middagar, kärleksintrigerande, paparazzi och ljuvt nattliv. Hundra sidor senare gör Ulrika Jonsson sin entré...

Den som vill veta något om Sven-Göran Erikssons fotbollsfilosofi har inget att hämta. Ett och annat spelsystem diskuteras och flera av de spelare, tränare och klubbdirektörer får ge sin förklaring till framgångarna. Men aldrig ett varför?

Den enkla uppväxten, vardagligheten, den ständiga kontakten med hembygden, de oändliga diskussionerna om fotboll, allt beskrivs. Men det är invävt i en skimrande folkhemsromantik där rättskaffenhet är ledmotivet. Det är som den där gamla filmen med Sigurd Wallén, om arbetarpojken som blir statsminister och avskaffar alla orättvisor.

En fråga jag ställer mig är, vem tjänar på att myten än en gång berättas och befäst. Mest kanske Sven-Göran Eriksson själv. Han kan fortsätta gömma sig bakom en enkelhetens mask, utan att behöva bekänna färg. En annan fråga är om karln någonsin har kontakt med sina känslor? Vad fostrade honom till att alltid till varje pris undanröja konflikter och ha kontroll på tillvaron.

Vill ni ha en stunds tidsfördriv tills den riktiga berättelsen om den gode mannen från Torsby kommer, då har ni tre timmars läsning här.

Att det så fort att läsa boken, det beror på att sportklyschorna sprutar. År 2002 skjuter fortfarande en viss Gunnar Nordahl mörsare och "Inzaghi i ljusblå Laziobadrock och vått hår lät sin sängkammarblick vilar på italienskorna...".

Ett plus för att det går att läsa fort, ett plus för att Tord Grip hedrande får ett eget kapitel.

Frank Östergren

ARTIKELN HANDLAR OM