Kan tre miljoner svenskar ha fel?

Sportbladets Lasse Anrell på bowling: Som att stå i klacken på Råsunda

Foto: PETER KJELLERÅS
JAA, BOWLING ÄR KUL Elin Gellborn är en av de tre miljoner svenkar som varje år tar sig till en bowlinghall. Men i går kväll gick det inte så bra för Elin och kollegan Joy Ekengren i Eva - 116 poäng och inte en enda spärr i första serien i mötet med serieledarna Sundbyberg.
SPORTBLADET

Tre miljoner svenskar spelade bowling nån gång det senaste året.

Tre miljoner kan väl inte ha fel.

Jag åkte på serieledarnas möte med bottenlaget i damernas elitserie.

Bowling är en oerhört bullrig sport.

Det låter som om man stod mitt i klacken på Råsunda.

Det är det normala.

Det onormala är att det är spelarna som låter.

Publiken är tyst som döden.

Det är seriematch i Högdalens bowlinghall. Eller "Bowl Palatz" som det står i det stolta matchprotokollet. Fint ska det vara.

Hemmalaget Eva möter Sundbyberg. Eva ligger sist. Sundbyberg leder serien. För två år sen vann de SM-guld. Förra året vann Örgryte.

Skiftade kvalitet i Eva

Eva är chanslösa i början. Sen äter de upp försprånget och förlorar till slut med en enda spärr. Åtta poäng. En enda sketen spärr.

Jag känner mig hörselskadad när matchen är slut.

Tjejerna skriker. Komigennuratjejer. Hela vägen. Kom igen nu Eva tjejer.

Kvaliteten är rätt skiftande.

Ibland väldigt skiftande.

Två tjejer i Eva har inte en enda spärr i första serien. Strike kan de inte ens stava till. De spelar dessutom tillsammans. Elin Gellborn och Joy Ekengren har bara 116 poäng. Det är inte bra. Det är katastrof.

Folk pratar om att det aldrig hänt förut i en elitseriematch att två spelare gjort en serie utan en enda sketen spärr.

Som tur är spelar de som i trans omgången efter. 231 och 222 poäng. Det är bra. Det är mycket bra.

Kvällens stora dramatik utspelar sig när Evas Carina Tuneld också spelar i trans och får åtta strikar i rad. Fyra till och hon har 300 poäng. Det är Max och varje spelares dröm.

Det är magnetisk stämning tills Sportbladets eteriske fotograf Peter Kjellerås närmar sig för att föreviga det historiska ögonblicket. Det blir en typisk eterisk gummiarm på spelaren och en - sjua. Ändå 267 poäng och strålande bra.

Serien efteråt spelar hon miserabelt.

Jag gör en diskret intervju mitt under matchen.

Har du fått 300 poäng nån gång?

- Nej, aldrig.

Hur kändes det?

- Puh, det var jobbigt det där...

Bullret blir av karaktären fullsatt läktare eller vässad Cartmotor. Tjejerna gratulerar varandra efter varje spärr och strike. Handflator mot handflator. Give me five. Och så dessa utrop. Hela vägen tjejer.

Men det räcker inte. Sundbyberg har flera landslagstjejer. Eva har just flyttat från Rinkeby till Högdalen. Det var för svårt att rekrytera unga spelare i Rinkeby. Laget har också rätt många skador. Wiplash-skador visar det sig vara. Typisk bowlingskada? frågar jag. Nä, de har råkat ut för bilolyckor. Många bilolyckor.

Inga glansiga bowlingjackor

Varför är bowling en folksport. Tre miljoner svenskar bowlar.

Är det de glansiga bowlingjackorna? Knappast. De verkar inte finnas längre.

Är det chansen att få strike? Antagligen. Men det är klart att en idrott där man får röka och dricka öl när man sportar är vansinnigt populär. Det är dock förbjudet att röka när det är match. Det är kanske ett framsteg. Vad vet jag.

Bowling är populärt.

Varje helg är det flera barnkalas med bowling i den här hallen. Många hallar har diskobowling. Fullt ös. Tjohoo.

Själv tror jag kanske att det är de veckade kjolarna som gör sporten så rasande populär. Man ser sällan sånt nuförtiden.

Några av tjejerna ser lite ovana ut. De går ungefär som om de bar kilt.

Det är på det hela taget ganska rörande.

Lasse Anrell