Här är Sportbladets drömlag 2003

SPORTBLADET
Foto: LARS ROSENGREN
Aftonbladets superkrönikörer 2003 samlade på en och samma bild. Nu får de chansen att presentera sig själva, deklarera vilka ämnen som de tycker är viktigast och bekänna färg i den viktigaste frågan av alla. För nu får du äntligen reda på vilka lag som de håller på. Från vänster: Lars Nylin, Mats Wennerholm, Lasse Anrell, Simon Bank, Kristina Kappelin, Micke Nybrink, Peter Wennman, Lasse Sandlin, Stefan Alfelt.

Lars Nylin, 42

Favoritlag: GIF Sundsvall, Timrå IK.

Mitt ursprung: Klyktattare, statskunskap-drop out som blev popjournalist som blev nåt slags sportkrönikör, även skivbolagsägare.

Inspiration: Simon Kuper, John O’Farrell, Heineken, Bo ”Bulla” Berggren, fullsatta arenor, Komstad, Paros, lamor.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: Historien upprepar sig alltid. Lär dig den.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Det bästa surrogatet till att vara Sveriges svar på Nick Hornby. Ett hjärta är alltid rosa.

Kristina Kappelin, 35

Favoritlag: MFF (som jag tyvärr inte har någon möjlighet att följa särskilt noga), Roma och Milan. Kameruns landslag årgång 1990 och Mongoliets herrlandslag i speedskating.

Mitt ursprung: På mödernet Lövånger högt upp i norr och på fadernet Kivik långt ner i Skåne.

Inspiration: MÄNNISKORNA i idrotten, både idrottsmannen och -kvinnorna, publiken och de som driver klubbarna och idrottens organisationer.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: Jag är övertygad om att fotboll i synnerhet och idrott i allmänhet behöver hitta tillbaka till sitt ursprung och sin kärna. Det finns tusentals tecken på trötthet inför en alltför cynisk, penningstinn, moraliskt korrupt och oetisk idrott både inifrån idrottsvärlden och utifrån från åskådarna. Jag tänker med andra ord fortsätta att vara den moralkaka jag brukar vara och försöka hitta positiva exempel att dra fram.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Härligt att få tycka, väldigt roligt att få gensvar av läsarna, en utmaning att inse att det fortfarande finns en del män som har svårt att smälta att kvinnor skriver om fotboll.

Stefan Alfelt, 48

Favoritlag: IFK Malmö, vilket innebär att jag tillhör ett utdöende släkte.

Mitt ursprung: Född och uppvuxen i Malmö. Kom in sent i den organiserade idrotten. Var hyggligt lovande i fotboll men slet av ett korsband och hamnade av en slump inom sportjournalistiken i stället. Kom till Aftonbladet 1989 efter elva år på nu tyvärr nedlagda Arbetet.

Inspiration: Jag har förmånen att få se väldigt mycket levande idrott och att få träffa många duktiga idrottsmän. Det är fantastiskt att vi kan se världens bästa idrottsmän och kvinnor i tv så ofta som vi kan numera, men det går ändå inte upp mot den upplevelse det är att se prestationerna på plats. Det väcker både känslor och tankar på ett helt

annat vis.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: Det vet jag faktiskt inte. Mina tankegångar poppar i regel upp när jag väl sitter vid tangentbordet. Fast jag kommer säkert att ha synpunkter på en hel del som rör fotboll, handboll, boxning, ishockey med mera. Att den grekisk/romerska brottningen ser ut att försvinna från OS-programmet tycker jag är en tragedi för Sverige.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Fantastiskt kul att få uttrycka sina tankar i Sveriges största tidning. Att krönikera betyder att man vill påverka och väcka debatt. Då finns inget bättre forum än Sportbladet eftersom man får stor uppmärksamhet och respons av en engagerad och kunnig läsekrets.

Micke Nybrink, 40

Favoritlag: Dif (spelade fotboll där i fyra, fem år som junior)

Kanske mer intressant – favoritkusk: Erik Adielsson.

Favoritbana: Solvalla

Mitt ursprung: Jag började gå på Solvalla med min pappa som 12-åring. Farsan lärde mig tidigt att ta en förlust, ”Äh, skit i det, vi överlever, men säg inget till morsan”. 1990 började jag på facktidningen Guiden där jag jobbade i elva år, de sista sex åren som chefredaktör.

Inspiration: Som spelare har jag inspirerats av min pappa och hans sorglösa attityd till liret. Jag har också en kompis, en spelgalen skåning, som lärt mig mycket och som jag forfarande diskuterar spelpsykologi och strategi med. Sånt är viktigt, att fundera över vad man håller på med.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: Jag vill förbättra villkoren för oss som spelar på hästar. Mer pengar tillbaka och bättre service. Man ska kunna spela när som helst, hur som helst, var som helst.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Det är förstås ett drömjobb, jag får skriva om min hobby. Trav och spel är det bästa jag vet och om jag kan hjälpa läsarna att vinna pengar så kan det inte bli mycket bättre. Lita på att jag gör mitt bästa i jakten på vinnardragen.

Peter Wennman, 48

Favoritlag: Brynäs IF, Gefle IF, Södertälje SK, Manchester City, Skutskärs IF (bandy). Bland andra.

Mitt ursprung: Född i Gävle, började som praktikant på Gefle Dagblad 1969.

Inspiration: Krönikörerna Nic Åslund (Aftonbladet) och Keb Eriksson (Gefle Dagblad).

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: Ingen aning. Vill roa och oroa på flera fronter.

Om att vara krönikör på Sportbladet: 90 procent privilegium. 10 procent skrivkramp.

Simon Bank, 27

Favoritlag: Tottenham, Kinna IF.

Mitt ursprung: Född in i en idrottssläkt i saligt insomnade bandymetropolen Rydal, Västergötland. Lagspelare med ett par DM-tecken i pingis och en Gothia cup-seger i fotboll, som skrev bättre än jag spelade. Började skriva för Borås Tidning 1990, kom till Aftonbladet nio år senare.

Inspiration: Emres tvåfotsdribblingar, Nestas tacklingar, Sheringhams intelligens, Aimars blick, Therese Alshammars känsla, engelsmännens humor, Ian Thorpes benspark, Alex Farneruds rusher, Nabokovs Lolita, Halmstad BK:s lugn, arbetskamraternas och läsarnas kunskap – och den där kittlande osäkerheten när allt precis ska börja.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: De flesta ämnen går inte att planera, de tränger sig på som de vill. Men en fråga som blir avgörande för den internationella fotbollens framtid är konflikten mellan landslag och klubblag. Det lär jag skriva om, liksom konflikten mellan sportens ideal och sportens verklighet.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Det är som julafton varje dag. Engagemanget går igenom i alla led; från de vi skriver om, genom de som skriver det, till de som läser. Jag beundrar mina kollegor och brinner för mitt arbete. Det finns ingen bättre plattform i Sverige om man vill nå ut med sina åsikter om sport.

Lasse Anrell, 49

Favoritlag: Samlag.

Mitt ursprung: Har bott på de här platserna i den här ordningen: Älvsjö, Göteborg, Skövde, Göteborg, Skara, Jönköping, Södermalm i Stockholm. Bor dock alltid i Värmland dagligen på ett mera andligt plan.

Inspiration: Deadline. Kan inte skriva om jag inte måste. Eftersom jag publicerat 30 böcker på tio år och skrivit ungefär 27 av dem alldeles själv kan jag ibland undra hur det gått till.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: Att sport och showbiz stundtals inte är samma sak. Det är en fördom som spridit sig i sportkretsar de senaste åren och som jag själv av allt att döma varit med om att sprida.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Jag säger som Siri Hustvedt I "Yonder": Att skriva är att minnas det som aldrig hände.

Mats Wennerholm, 41

Favoritlag: Inget. Och jag ljuger inte. AIK väckte vissa känslor då jag var yngre, men de har svalnat numera.

Mitt ursprung: Journalisthögskolan i Stockholm 1976/77. 20 år på Aftonbladets sportredaktion. Idrottandet fick ett abrubt slut i 15-årsåldern, då andra intressen tog över.

Inspiration: Hela det fantastiska Idrottssverige med alla dess ideella ledare och eldsjälar. De som skapar hela grunden till de svenska framgångarna. Den svenska tjejvågen är också en fantastisk inspirationskälla. Där var Pernilla Wiberg en föregångare. Tonårstjejerna som hade henne som idol, är dagens stjärnor – Kajsa Bergqvist, Anja Pärson, Susanne Ljungskog.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: Att försöka propagera för att det verkligen görs något åt svensk hockeys nedgång, innan det slutar med ett fall. Det måste vara slutsnackat nu. Just do it, som de säger på Nike.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Högt i tak och frihet utan pekpinnar. Och en fantastisk miljonpublik varje dag.

Lasse Sandlin, 59

Favoritlag: Alltför många, säger en del. Tillräckligt många, säger jag. Tillräckligt många för att alltid kunna vara en objektiv och neutral bedömare. Alltså: Hammarby IF OCH Sandvikens AIK i bandy, Hammarby IF OCH Brynäs IF i ishockey, Hammarby IF OCH Redbergslids IK i handboll, M7 i basket och i fotboll Hammarby IF i allsvenskan, BK Häcken i superettan, Degerfors IF i division 2, Hofors AIF i division 6 plus inom damfotbollen Hammarby IF OCH Umeå IK.

Mitt ursprung: Bruksgrabb från Hofors i Gästrikland. Började som radskrivare på Gefle Dagblad samtidigt som jag spelade division 3-fotboll och vann skol-DM i orientering. Via GD i Gävle och läromästare som Larry Wiklund och Pralen Melander hamnade jag 1966 på Aftonbladet och en annan läromästare från GD, Nic Åslund. Sportkrönikör har jag varit sedan 1989, då ensam – vilket väl om något visar hur sportjournalistiken gått framåt sen dess.

Inspiration: Kan man få på många sätt. Dizzy Gillespie sa så här: ”Inspiration, det är när jag läser New York Times på morgonen, slår upp dödsannonserna och ser att jag inte själv står där.” Själv får jag inspiration av mitt jobb, av idrottens ungdom. Att vistas i unga miljöer gör en ung till sinnes. Då får man överse med att yngre kolleger reser sig och säger: ”Sitt du, Lasse, du är ändå äldst” – eller att man, som i en nyligen prisad VM-rapport, blir kallad ”Aftonbladets mysfarbror”.

Fråga/ämne jag tänker driva som krönikör 2003: ABB! Aktionsgruppen för Bruksfotbollens Bevarande. Gäller inte bara mitt Hofors – nu så långt ner man kan komma i seriesystemet – utan på alla gamla bruk är fotbollen i fara. Något måste göras, och Thomas Wernerson är redan kontaktad som rörelsens huvudman.

Om att vara krönikör på Sportbladet: Jag började oktober 1989. Lovade Thorbjörn Larsson att hålla på över Barcelona-OS -92. Thorbjörn försvann, jag är kvar. Då kanske du förstår.

En eller ett par krönikörer. Så har det sett ut på de svenska dagstidningarnas sportsidor år efter år. Samma röst, samma penna, samma åsikter som totalt dominerade tidningens tyckande om sport. Tråkigt, tyckte vi på Sportbladet – och skapade ett drömlag. Och här är de – Sveriges överlägset bästa lag av sportskribenter samlade på samma bild. Det är de som har roat och retat dig under 2002 och det är de som ska ge dig den bästa sportläsningen 2003. Här, på årets första dag, låter vi våra nio superkrönikörer presentera sig själva.