...och här är fler gyllene ögonblick

Från Ingo på andra plats till slalomgänget på 50:e

SPORTBLADET
En ny världsmästare - och han är från Sverige.

2) 26 juni 1959

En svensk boxningsvärldsmästare

En svensk midsommarnattsdröm på basebollarenan Yankee Stadium, Bronx, New York. Tidernas första VM-fight med en svensk. Utmanaren Ingemar Johansson mot världsmästaren Floyd Patterson.

Halv elva på kvällen New York-tid, i Sverige halv fyra på morgonen. Vi är två miljoner som följer matchen via Radio Luxemburg med Lars-Henrik Ottosson och Lennart Crusner vid ringside.

Första ronden till Ingo, andra till Floyd, i tredje händer det: Ingemar fintar en vänster men bråkdelen av en sekund senare träffar han med en lätt, lång vänsterhook och följer snabbt efter med högernäven som träffar Floyds näsrot, och Patterson dimper i golvet.

De följande 96 sekunderna är världshistoriska. På dessa hinner Ingo dela ut mer stryk än vad som registrerats i tungviktsboxningens mästerskapshistoria sen Jack Dempsey 1919 slog ned jätten Jess Willard sju gånger i första ronden.

Och när Floyd synat golvet för sjunde gången hörs via Radio Luxemburg högtalarbeskedet ända hem till Sverige:

”Winner and New Heavyweight Champion of the World: Ingemar Johansson, Sweden”.

3) 4 april 1989

Sverige får kinesiska muren att rämna

Efter 1–15 på tre tidigare VM-finaler under 80-talet blir Westfalenhalle i tyska Dortmund platsen, där Mikael Appelgren, Jan-Ove Waldner och Jörgen Persson krossar den kinesiska pingismuren i VM:s lagfinal: 5–0 i matcher, 10–4 i set, 289–248 i bollar.

Det hjälper inte ens att Jiang Jialiang lever rövare i matchen mot Waldner och lyckas få domarna utbytta. VM-suverän detta år: Jörgen Persson med 21 raka singelvinster i VM (15 i lag och sex i herrsingeln), innan han i singelfinalen stoppas av J-O.

4) 6 juli 1912

Ett OS på svensk mark

Klappat och klart för Solskensolympiaden på Torben Gruts nybyggda Stockholms Stadion. Inför 25000 åskådare inviger kung Gustav V de olympiska spel som totalt omfattar 28 nationer, 14 sporter med 102 grenar, 2547 aktiva (2490 män och 57 kvinnor) och med 445 ackrediterade journalister på plats.

Hälsningsanförande av kronprins Gustaf Adolf som har baron Pierre de Coubertin iklädd svart jackett, med cylinderhatt i höger hand och med spatserkäpp, omedelbart bakom sig. Sen kung Gustaf V uttalat invigningsorden, sjunger sångarförbundet ”Stå stark”, innan nationernas defilering inleds. Först Belgien, sist Sverige.

5) 3 juli 1976

En svensk Wimbledon-vinnare

Den första av Björn Borgs fem Wimbledon-titlar. 6–4, 6–2, 9–7 i finalen mot en chanslös och nervös Ilie Nastase. Matchbollen inprickad klockan 15.52, ett idrottshistoriskt klockslag, då till och med denne normalt så behärskade 20-åring tappar sin berömda mask och glädjestrålande slänger sin racket upp i luften och djupt rörd slår händerna för ansiktet.

Första set 35 minuter, andra 25 minuter, tredje 49 minuter.Totalt en timme och 49 minuter. Sammanlagt vinner Borg 122 bollar – Nastase 97. Björn har i turneringen spelat 21 set på det underlag som han normalt tycker sämst om – har inte förlorat ett enda.

6) 20 september 1942

Gunder Häggs 82 dagar

På Slottsskogsvallen i Göteborg springer Gunder Hägg 5000 meter på 13.58,2 med 13.32,4 som mellantid på tre engelska mil och sätter sina nionde och tionde världsrekord under de fantastiska 82 dagarna sommaren 1942. Det är mer än tio sekunder snabbare än det gamla rekordet, och det kommer inte att slås förrän 30 maj 1954 – av Emil Zatopek med exakt en sekund.

7) 7 april 1971

Mini-Stellans asiatiska show

Huscha! För första gången får pingisen en svensk singelvärldsmästare: Stellan Bengtsson, 18-årigt vänsterhänt yrväder från Falkenberg, som i finalen i Nagoya besegrar den japanske titelförsvararen Shigeo Itoh.

Mästare blir Mini-Stellan efter att i sex av de sju matcherna ha mött asiater. Hårdast var det mot kinesen Li Ching-kuang och mot 1967 års världsmästare japanen Nobuhiko Hasegawa, i båda fallen 21–19 i femte set.

Lättare då i finalen mot Itoh: 21–17, 19–21, 21–13, 21–10.

8) 2 februari 1978

Ingemars första guld

VM i Garmisch-Partenkirchen och Sverige får sin förste alpine världsmästare – naturligtvis heter han Ingemar Stenmark. Överlägset vinner han sin favoritgren, storslalom – två sekunder och fyra hundradelar före Andreas Wenzel, Liechtenstein.

9) 6 augusti 1948

Sex OS-guld samma dag

En bortglömd dag... Men fredag 6 augusti 1948 är med råge tidernas främsta svenska olympiska dag.

Totalt sex guld i London-OS denna dag till:

l Henry Eriksson vinner 1500 m före den Lennart Strand som han hade fått order om att dra fram under tredjevarvet men som aldrig hann i kapp;

l fem grekromerska brottare – bantamviktaren Kurt Pettersen, lättviktaren Gustav Freij, welterviktaren Gösta Andersson, mellanviktaren Acke Grönberg och tungviktaren Karl-Erik Nilsson.

10) 13 mars 1962

Den glider in i m-å-å-å-l...

Den svenska hockeyhistoriens mest berömda puck glider i mål i Colorado Springs, USA, ackompanjerad av Lennart Hylands mest klassiska radioreferat.

Målet betyder 5–3, och att Tre Kronor vinner den moraliska finalen i hockey-VM mot Kanada (Galt Terriers).

Tre Kronor leder, 4–3, men med 1.38 kvar tar Kanada ut sin målvakt och spelar med sex utespelare. Nisse Nilsson får pucken och skickar den med knapp styrfart till ro i målet. Sverige måste sen spela ytterligare tre matcher – Storbritannien 17–0, Norge 10–2, Västtyskland 4–0 – innan lagkaptenen ”Sura-Pelle” Pettersson kunde höja VM-bucklan i Broadmoor Arena.

11) 26 juli 1976

Plogen i Montreal

Fem kilometer från mål på 18-milen, det olympiska linjeloppet i Montreal, rycker Bernt Johansson från Tidavad. Tv-bilden, där tolv motorcykelpoliser i perfekt jaktplansformering banar väg för den olympiske vinnaren, är klassisk i samma ögonblick som den sänds. Bernt vinner spelens mest omfattande gren (134 startande från 39 nationer) med 31 sekunder före en niomannaklunga.

12) 30 augusti 1972

Tusendelar på Sveriges sida

400 meter medley i München-OS. I mål är Gunnar Larsson två tusendelar före amerikanen Tim McKee. 4.31,981 för Larsson - 4.31,983 för McKee. I längd: 2,941 millimeter. Så liten marginal får man inte längre vinna med.

13) 26 april 1906

Alla flyr för Lemming

Extra-OS i Aten, guld i spjut fri fattning till Eric Lemming från Göteborgsklubben IS Lyckans Soldater, som chockar de mindre vetande funktionärer som radat upp sig mellan 35 och 45 meter och som får se spjutet

fara förbi ovanför sina huvuden och landa på 53,90 meter. Världsrekord!

14) 8 februari 1964

Vår mest berömda lada

Stafettguldet i Innsbruck-OS 1964, i utkanten i Seefeld. ”Assars lada”, alltså.

Karl-Åke Asph, Sixten Jernberg och Janne Stefansson ingår också i laget, men det är på slutsträckan dramat utspelar sig – med Assar Rönnlund i svensk huvudroll.

När sista milen börjar leder Sovjet (Pavel Koltjin) med Norge (Harald Grönningen) 13,4 sek efter, Sverige (Assar Rönnlund) 32,3 sek efter och Finland (Eero Mäntyranta) 32,5 sek efter.

Det är Assar och Mäntyranta som jagar. Efter sex kilometer är de ikapp, Grönningen släpper direkt. I backen vid åtta kilometer försöker Mäntyranta rycka, men skidorna släpper, han stumnar.

I nästa backe är det istället Assar som sticker, han får tio meters försprång, 20 meter, och runt knuten på den lilla ladan är det svensken som kommer först.

I resultatlistan växer avståndet till åtta sekunder – och svensk idrott har fått sin första och hittills enda historiska lada.

15) 28 juli 1976

Snacka om hinder...

Sveriges första OS-guld i friidrott på 28 år, 3000 meter hinder i Montreal.

In på upploppet leder Anders Gärderud, men östtysken Frank Baumgartl kommer

spurtande. De går jämsides över sista hindret. Skillnaden är att Gärderud klarar hindret, medan Baumgartl ramlar. Han har överskattat sina krafter, slår i med underbenet och stupar handlöst.

I mål löper Anders Gärderud på världsrekordtiden 8.08,2, hela 15 sekunder bättre än Keinos tid i München -72. Polacken Malinowski tvåa 8.09,11 – Baumgartl trea 8.10,36.

Vad hade hänt om inte Baumgartl trillat? Jag säger som Gärderud:

– En hypotetisk fråga.

16) 30 juni 1987

En höjdarkväll på Stadion

Klockan är 21.35 på kvällen, alla andra tävlingar på Stockholms Stadion är avslutade sen mer än en halvtimme men 19000 åskådare har dröjt sig kvar bara för detta. Deras tålamod ska få sin belöning.

Patrik Sjöberg har klarat såväl 2.24, 2.32 som 2.35 i sina första försök, men på världsrekordhöjden 2.42 – en centimeter högre än Igor Paklins världsrekord – river Patrik två gånger med hälen.

Därmed är Patrik uppe i 22 missade världsrekordförsök. Det 23:e försöket går

bättre.

Ribban ligger kvar – om än med darr – och det är en svensk som gjort den dittills mest hisnande luftfärden över en höjdhoppsribba.

Det är Stockholms Stadions 68:e världsrekord genom tiderna, det första svenska på 3990 dagar, eller så lång tid som förflutit sedan Anders Gärderud vann hinderfinalen i Montreal-OS 1976 (se nr 15 !).

17) 19 februari 1992

”Pillan” räddar äran

I den soliga pisten i Méribel räddar Pernilla Wiberg den svenska truppens

ära i Albertville-OS genom att ta guld i storslalom, 97 hundradelar före

USA:s Diann Roffe och Österrikes Anita Wachter, som delar silvret.

18) 15 februari 1936

Kvartetten som inte sprängdes

En historisk lördag i skidterrängen runt Garmisch-Partenkirchen.

”Nutidens största idrottsbragd” skriver finska Helsingin Sanomat efter den olympiska femmilen, där samtliga fyra startande svenskar kommer före alla icke-svenskar: 1) Elis Wiklund från Ullånger, 2) Axel Wikström från Skellefteå – 3.07 efter, 3) Nils Englund från Boden – 3.59 efter, 4) Hjalmar

Bergström från Sandvik – 4.39 efter.

När hjältarnas tåg kom åter till Sverige möttes de av 40000 på Stortorget i Malmö.

19) 24 juni 1958

Klart för VM-final!

”Fantasiens fe har rört med sin trollstav vid vår VM-elva”, skriver Carl Henrik Gribing i Aftonbladet, sen Sverige vunnit VM-semifinalen mot Västtyskland, 3–1, på Nya Ullevi i Göteborg.

Tyskt 1–0 Hans Schäfer och 1–1 Nacka Skoglund före paus.

I andra halvlek blir Erich Juskowiak utvisad efter en eftersläng på Kurre Hamrin, Gunnar Gren pangar in 2-1 på ett jätteskott i krysset, och Kurre Hamrins osannolika promenaddribbling till 3–1 kan du redan allt om.

20) 31 augusti 1927

Borg-mästarn i Bologna

Ett av simsportens mest fantastiska världsrekord, Arne Borgs 1500 meter fritt vid sim-EM i Bologna. Nästan minuten snabbare än hans eget tidigare världsrekord: 19.07,2 mot 20.04,4.

Uppladdningen är inte den bästa, eftersom ”Mr Ärnie” tidigare samma dag spelat vattenpolo och fått fyra framtänder utsparkade av en motståndare.

21) 17 december 1984

DC-klart redan efter dubbeln

Juvelen i kronan ett lysande svenskt tennisår, 4–1 mot USA.

USA hade världsettan John Mc Enroe, världstvåan Jimmy Connors och världens bästa dubbelpar i McEnroe/Peter Fleming.

Men Sverige hade Mats Wilander (3–0 mot Connors), Henrik Sundström (3–0 mot McEnroe) och sen paret Anders Järryd/Stefan Edberg denna lördag vunnit dubbeln, 3–1, med Edberg som skoningslös skarpsrättare i de båda avslutande seten, var saken klar.

22) 10 juli 1994

Straffarna i solen

Kvartsfinal mot Rumänien i fotbolls-VM på Stanford Stadium. 1–1 vid full tid, 2–2 efter förlängning, 5–4 efter avgörande straffar. Den sista duellen inför 81715 åskådare: den rumänske straffskytten Miodrag Belodedici mot den svenske bollmotaren Thomas Ravelli?

23) 5 juli 1980

Borgs femte raka

Av många ansedd som den mest spännande och dramatiska final som spelats i Wimbledons då 103-åriga historia. Efter tre timmar och 53 minuter tar Björn Borg sin femte raka Wimbledon-titel. 1–6, 7–5, 6–3, 6–7 (16–18)), 8–6 i finalen mot John McEnroe som i fjärde set räddar sju matchbollar.

24) 6 juni 1982

En 17-åring i Paris

På Roland Garros i Paris skriver en oseedad 17-åring tennishistoria: Mats Wilander vinner Franska Öppna, finalen mot Guillermo Vilas tar fyra timmar och 42 minuter.

25) 9 april 1989

Helsvenskt i pingis-VM

I den helsvenska herrsingelfinalen vid pingis-VM i Dortmund vinner Jan-Ove Waldner över Jörgen Persson med 21–17, 21–18, 20–22, 18–21, 21–10. De möts även i nästa VM-final, i Chiba. Då vinner Jörgen.

26) 9 december 1985

Helsvenskt i Grand Slam

I tennisens första helsvenska Grand Slam-final någonsin besegrar Stefan Edberg med siffrorna 6–4, 6–3, 6–3 de två senaste årens mästare Mats Wilander i Australian Open.

27) 16 september 1962

Ett svenskt sprinterguld

Europamästare på 200 meter i Belgrad: Owe Jonsson. 20,7 för Owe mot 20,8 för polske tvåan Marian Foik. 13 dagar efter EM-triumfen dör han i en bilkrasch på vägen Alvesta–Växjö.

28) 13 augusti 1948

OS-guld i fotboll

Fredagen den 13:e, en olycksdag? Glöm det! 3–1 mot Jugoslavien i OS-final på Wembley.

Finalens största ögonblick: den straffspark i 69:e minuten med vilken Gunnar Gren sätter guldsigill på finalen.

29) 16 mars 2001

En svenska först under 60 slag

Annika Sörenstam förstås! 59 slag andra dagen av Standard Register Ping Tournament på Moon Valley Country Club, Phoenix, Arizona – något som tidigare bara tre golfande män lyckats med: Al Geiberger, David Duval och Chip Beck.

30) 23 februari 1978

Magnusson-backen

Stafettguldet i Lahtis-VM. Sven-Åke Lundbäck, Christer Johansson och Tommy Limby grundar för Thomas Magnusson som fixar segern, en dryg kilometer från mål, då han skakar av sig Finlands Matti Pitkänen i det motlut som alltsedan dess kallas Magnusson-backen.

31) 5 maj 1997

Ostraffbare J-O

21–0, vanliga pingissiffror. Men denna gång handlar det inte om bollar utan om set. De 21 som Jan-Ove Waldner vinner på vägen mot VM-titeln i Manchester. Inte ett enda förlorad set och i en final på 29 minuter fullständigt krossar han vitryssen Vladimir Samsonov.

32) 20 juni 1960

Förlorad VM-titel

Ingemar Johansson skulle försvara sin VM-titel mot Floyd Patterson. Det gjorde han inte. I Polo Grounds, New York gick han istället på en ruskig smäll. Knockad i femte ronden.

33) 24 augusti 1958

En höjdarthriller

På Stockholms Stadion blir Richard Dahl från Södertälje tidernas mest överraskande EM-vinnare i höjdhopp. Han vinner på 212 cm efter ett rutinerat ”jag-står-över-till-nästa-höjd”-drama med tjecken Jirí Lansky och Stickan Pettersson.

34) 24 februari 1963

Jonny Bråttom

Jonny Nilsson ,19-åringen från Filipstad, tar VM-guld på skridsko i japanska Karuizawa. Nytt världsrekord på 10000 meter i snöyran: 15.33,00.

35) 15 augusti 1928

”Världsrekordens världsrekord”

Så löd rubriken dagen efter i Aftonbladet. På Stockholms Stadion hade Erik ”Målarn” Lundqvist, som den förste i världen, kastat spjut över 70 meter. Världsrekordens världsrekord: 71,01 meter.

36) 19 maj 1982

Då Europa blev Blåvitt

IFK Göteborg vinner Uefa-cupen i fotboll genom att inför 61000 åskådare 3–0-besegra Hamburger Sportverien med 3–0. Dan Corneliusson 1–0, Torbjörn Nilsson 2–0, Stig Fredriksson 3–0 på straff.

37) 10 mars 1990

Epoken Bengan

För tredje gången blir Sverige världsmästare i handboll. 27–23 mot Sovjet i finalen i Prag trots en mardrömsstart. Magnus Wislander sexmålsskytt. Epoken Benga-Johan har börjat.

38) 21 december 1975

Första DC-vinsten

Ingen stor final – men en historisk seger. Sveriges första Davis Cup-vinst är ett faktum då Jan Kodes, sen han först räddat fyra matchbollar mot Björn Borg, slår en backhand i nät. Därmed har Björn Borg vunnit finaldagens första DC-singel, Sverige leder med ointagliga 3–1 mot Tjeckoslovakien, och Kungliga Hallen exploderar.

39) 9 april 1973

Första lagguldet

Sarajevo är platsen för Sveriges första lag-VM-guld i pingis. Kjell Johansson och Stellan Bengtsson är stjärnorna, men det är tredjemannen som är hjälten: Bosse Persson som i avgörande match besegrar japanen Tasaka med 25–23, 24–22. 5–3 mot Japan och svenskt VM-guld!

40) 5 mars 1957

Hockeyguld i Moskva

4–4 mot Sovjet säkrar Sveriges andra VM-guld i ishockey. Dessutom i Moskva i snöstorm inför 50000 vråande ryssar.

Tre Kronor leder efter den första med 2–0, mål av Nisse Nilsson och Eje Lindström.

I mellanperioden gör Sovjet fyra mål i rad, men i tredje reducerar först Eje Lindström och i nionde minuten rundar Eilert ”Garvis” Määttä från Skellefteå målvakten Nikolaj Putsjkov och slår pucken i mål.

Så skriver man för alltid in sig i idrottshistorien.

41) 31 augusti 1967

VM-guld i lagtempo

De unika västgötabröderna Pettersson från Vårgårda – Gösta, Sture, Erik och Tomas –trampar denna kväll 96,4 kilometer lagtempo runt holländska Heerlen med en medelfart av 46,9 km/tim och vinner VM-guld 22 sekunder före Danmark.

42) 13 februari 1968

Toini för andra gången

Toini Gustafssons andra olympiska guld i Grenoble-OS, denna gång på 5 km. Sex flickor inblandade i en rasande sekundstrid.

43) 7 augusti 1932

Svettigt värre

Norrköpingsstilen Ivar Johansson skriver idrottshistoria, när han i Los Angeles-OS som förste brottare genom tiderna tar ett andra guld i samma spel. Guld i fristilens mellanvikt på onsdagen – nu söndagsguld i grekisk-romersk weltervikt. På mindre än ett dygn svettas han bort 4,7 kilo.

44) 3 februari 1948

Dubbla vinterguld

Åke Seyffarth skrinnar hem guldet på 10000 meter, och Sverige vinner skidstafetten med laget Nils Östensson – Nils Täpp – Gunnar Eriksson – Martin Lundström.

45) 12 februari 1984

Hundradelar på Sveriges sida

Tomas Gustafson – vår siste skrinnarkung? – vinner OS-guld på 5000 meter med 0,02 sekunder före Sovjets Igor Malkov. I längd omräknat 23 centimeter, en halv skridsko?

46) 27 februari 1994

Guldet som blev frimärke

Straffarna i Lillehammer. OS-guld i ishockey. 2–2 vid full tid, avgörande på straffar.

Till sist: Peter Forsberg vs Corey Hirsch och Tommy Salo vs Paul Kariya. ”Foppas” kyla och Salos vänstra benskydd ger guld.

47) 19 februari 1984

En dubbel i Sarajevo

OS-femmilen i Sarajevo: guld till Thomas Wassberg, silver till Gunde Svan.

48) 1 juli 1973

Ronnie

På Paul Ricard-banan i Toulon tar Ronnie Peterson i Lotus sin första GP-seger, näsan minuten före Francois Cevert. Ronnie, vår störste inom bilracingen, körde 123 GP. Han vann tio.

49) 31 januari 1956

Sigges sekundstrid

Med en sekund till godo på Norges ”Kuppern” Johannesen, på tiden 16.35,9, tar Sigge Ericsson från Castor i Östersund OS-guld på 10000 meter i Cortina.

50) 6 december 1992

Både herr och dam

Två svenska segrar i alpina världscupen samma dag: Thomas Fogdö slalom i Val d´Isère – Pernilla Wiberg slalom i Steamboat Springs.