Sporten har aldrig varit närmare cirkusmanegen än vad den är nu

SPORTBLADET

Kan man träna en apa att skjuta ett slagskott?

I så fall kanske vi får se en schimpans på blå linjen när SM-finalen i hockey avgörs om 20 år.

Djurvännerna kommer väl att protestera, men vadådå...dispens kan säkert ordnas från nåt förbund och apan själv tycker faktiskt det ska bli kul att mäta sina krafter med människorna.

Och publiken...tänk på publiken!

Nästa steg kan möjligen bli att klä ut en bergsgorilla i brottarbrallor och låta honom gå en match mot Martin Lidberg. Eller mot Sara Eriksson.

Vore det inte bra pr för brottningssporten?

Tänk bara på publiken!

Vad jag menar med denna provokation är att det händer så mycket märkligt inom sporten just nu, så många gränser som överskrids, att i stort sett allting verkar möjligt i framtiden.

Att cyklisten Susanne Ljungskog nu ska "göra en Annika" och möta männen är inte särskilt överraskande. Det kommer säkert att dyka upp mer spektakulära utmaningar i den sportvärld som tycks behöva allt fler nya kickar för att behålla uppmärksamheten.

Nu är det väl alltid nån stackare som tror att jag drar kvinnor och apor över samma kam, men det säger i så fall mest om den människan.

För säkerhets skull påpekar jag:

Jag tycker det är tufft, modigt och kul att Susanne Ljungskog ställer upp mot de manliga proffsen i Scandinavian Open den 8 augusti.

Det ska bli spännande att se hur hon klarar sig över de 19,3 milen. Det kan gå riktigt bra, cykellopp kan som bekant utveckla sig på de märkligaste sätt, och hon har egentligen ingenting att förlora.

Susanne tar det hela som uppladdning inför OS i Aten, som invigs bara några dagar senare, och jag inbillar mig att det här är en tjej som inte kommer att påverkas särskilt mycket av det enorma mediaintresse som kommer att omgärda Scandinavian Open. Det här blir trots allt första gången en tjej möter killarna i en tävling sanktionerad av Internationella Cykelunionen, så räkna med uppmärksamhet från hela världen.

Hoppas hon slipper hysterin

Jag minns Annika Sörenstams bleka ansikte i Texas i våras. När det gick upp för henne vad hon gett sig in på, när hon förstod att hennes egen utsago om att "hon bara ville testa sig själv" inte accepterades av omvärlden utan förvandlades till både könskrig, golfhistoria, kändisjippo, showbusiness och någon slags feministmanifestation utan att Annika själv hade bett om det.

Jag tyckte det var kul med Annikas utmaning.

Jag tycker det är lika kul med Susannes.

Men jag hoppas cykeltjejen slipper den hysteri som följde Annika i spåren, jag är inte säker på att det vore den bästa förberedelsen inför OS.

Jag hoppas också att detta inte är nåt som nån smart pr-konsult tänkt ut å Vårgårda Cykelklubbs vägnar. Nåt som bara är tänkt som jättereklam för tävlingen och att knappar med "Go Susanne" börjar delas ut redan i dag.

På Ljungskog själv verkar det som sagt inte alls på det viset, hon tycks veta exakt vad hon ger sig in på och initiativet har tydligen kommit från henne själv.

Men det är här snacket om framtidens idrott kommer in i bilden:

Det är ju inte bara Sörenstam och Ljungskog.

Idrottslig korsbefruktning

Det är som om det vore nån slags idrottslig korsbefruktning på gång.

Michelle Wie och Laura Davies har nyligen spelat herrtävlingar i golf. Flera andra är på gång att följa efter. Vi har kvinnliga målvakter i finsk herrhockey. Vi har den italienska fotbollsklubben Perugia som vill ha kvinnor i herrlaget. Vi har en man som opererat om sig till kvinna och ställer upp i golfdamernas Australian Open under namnet Myanne Bagger.

Vi har, ända sen den där historiska tennismatchen mellan Bobby Riggs och Billy Jean King, fått allt fler jämförelser mellan män och kvinnor i olika sporter, senast hade vi en minidebatt om en 70-talets Stenmark hade spöat dagens Anja Pärson.

Behöver vi detta?

Det är som om sporterna i sig själva inte räcker till längre.

Det måste till extra krydda, extra laddning, extra upphetsande inslag för att sälja produkten. Och funkar det inte med att starta små könskrig hittar man på annat.

Det uppstår hybrider - som att Mike Tyson ska göra debut i kampsporten K1, för att ta ett exempel.

Sporten har aldrig varit närmare cirkusmanegen än nu.

Snart står det en apa på blå linjen.

Peter Wennman

ARTIKELN HANDLAR OM