Sportbladet en profil fattigare

Vi saknar dig, Björn Byström

SPORTBLADET

Sportbladet är lika rosa idag som förut, men vi har blivit mycket blekare.

En del av vårt hjärta är borta.

Björn Byströms har stannat, alldeles för tidigt.

Sportbladets medarbetare Björn Byström har avlidit, bara 47 år gammal. Vi tänker på honom och hans anhöriga.

Björn, vår vän och arbetskamrat, är död. Han blev bara 47.

Vi kommer aldrig mer få läsa hans tv-recensioner eller hans kunniga referat från de stora fotbollsligorna. På redaktionen får vi aldrig mer höra hans buttra skånska tvärsäkert analysera en baseballmatch eller en obskyr mittback i engelska andraligan.

Men Björn Byström har lämnat mycket kvar.

Lojal och noggrann

Han kom till Aftonbladet från Arbetet i Malmö, och var med och blåste liv i våra sidor. Han gav generöst av sin kunskap och lojalitet, av sin enorma bredd och noggrannhet.

Det är en sportjournalist av den gamla skolan som lämnat oss med ett tomrum.

Hjärtat stannade, och Björns var väldigt stort.

Han älskade ju jobbet, de sena nätterna med sina matcher, sina cigg, sina eviga köttbullar och sin cola. Han fyllde redaktionen med färg - och med sitt muttrande om hur värdelös den eller den skidåkaren/fotbollsspelaren/sjukamparen var. Jo, Björn var en profil i ordets rätta mening, och vi skrattade ofta med honom.

Tidningens Makelele

Han var inte vår Zidane eller vår Raúl, mer han var kanske vår Claude Makelele. Alla förstår inte vad det betyder, men Björn hade förstått.

Han var den ende från jobbet som alltid ringde till min hemtelefon. Han kunde ringa en sen lördagskväll med idéer om något knäck som absolut måste skrivas, för att i nästa ögonblick diskutera hur Lyons backlinje borde se ut.

Nu finns han inte längre, vi saknar honom mycket och tänker på hans närmaste.

Réveillère var tillbaka på högerbacken i Lyon senast, Björn.

Jag tänkte att du ville veta.

Simon Bank