”Tregaro bör skaffa sig lite hårdare hud”

SPORTBLADET

Jag knuffades ut från galafestligheterna i Globen och hamnade i Kempehallen.

Allt blev plötsligt kallt och torftigt. Att denna kväll tvingas slå över från lyxiga Idrottsgalan i ettan till det bleksiktiga, mjölkvita ljuset i en ishall i ”Hockeykväll” var en prövning. (Lasse Anrell bevakar det som utspelade sig i Globen på annan plats i tidningen.)

Och ändå – det var kanske i den betongtrista tvåan, full av vikarier i både ”Hockeykväll” och ”Sportnytt”, som det mest spektakulära utspelade sig trots allt.

I alla fall så här i efterhand.

För i Sportnytt fanns en intervju med mannen som för andra året blev utsedd till Årets tränare – Yannick Tregaro.

Han var inte glad.

Faktum är att det är sällan man ser en så dålig vinnare.

Anledningen?

Jonas Karlssons kritiska krönika i söndagens Sportspegeln där han tyckte att Tregaro inte skulle varit nominerad över huvudtaget.

”Det kändes inte lika roligt att få priset i år. Att han sågar mig på det sättet det känns jobbigt”, sa Tregaro.

Och jag kan hålla med om att Jonas Karlssons krönika var märkligt småskuren. Kängan var väl egentligen utdelad till nominerings­juryn, men att ha suttit och mätt centimetrar hos Tregaros adepter för att slå fast att de gått bakåt i utveckligen, känns småsint när Tregaro under samma år lotsade fram Kajsa och Emma Green.

Samtidigt måste Tregaro skaffa sig tjockare hud än så här.

Hittills har han varit allas kelgris, och när han nu för första gången fick en liten skopa kritik av EN enda person, så var inget ”lika roligt längre”.

Att stå i tv och vara sårad plockar inga poäng.

Lär av Peppe Eng – han kallades för kannibal av Fredrik Virtanen.

Det rann av honom som en shejkblåsning på Tord Grip och det var Virtanen som fick be om ursäkt.

Kanske berodde Karlsson-Tregaro-historien på att det handlade om två rookies – en som gav och en som fick kritik.

Jag antar att de snart är mycket bättre på det båda två.

ARTIKELN HANDLAR OM