Experttips på sandlådenivå

SPORTBLADET

Nu vet Timrå hur man ska göra för att ta sig till slutspel:

Gnugga på försvarsspelet. Se till att alla tar sin roll. Och jobba stenhårt med powerplay.

Det var i vart fall expertkommentator Johan Tornbergs recept i gårdagens Hockeykväll – om han hade fått vara coach.

Då är frågan – tränar inte Timrå försvarsspel tillräckligt hårt? Ser laget inte till att alla har sin uppgift? Slarvar man med powerplay-träningen?

Nä, jag tror faktiskt inte det. Jag tror inte att Timrå-tränarna får någon aha-upplevelse av Tornbergs analys. Jag tror inte att de gick hem och trollade fram ett slutspelslag med de ingredienserna.

Och någon aha-upplevelse får man inte som tittare heller.

Jag tycker ofta att Tornbergs analyser är för svepande, allmängiltiga och diffusa..

Det begriper väl vem som helst att får man stryk med 4–1 så kan man ”gnugga” försvarsspelet. Men hur? Och varför fungerar det inte? Vem är det som inte förstått sin roll? Hur såg vi det i går?

De svaren får vi inte av Tornberg.

Skillnaden mellan honom och Wikegård är stor.

Wikegård har förmågan att bli konkret och tydlig där Tornberg klär sitt språk i sportklyschor. Wikegård kan i en rad handfasta riktlinjer råda Bengt-Åke att ”tänka kris innan det blir kris” för att det är det enda som hjälper mot Kanada eller distinkt svara på frågan varför Djurgården är så dåligt: ”Backarna är för dåliga, målsättningen har varit fel”. Och faktiskt få det att låta som om han nyss uppfunnit hjulet.

Så ser ni ett fönster som lyser i natt i huvudstaden så är det väl Challe Berglund som sitter och grunnar på det där.

Sen är ju Wikegård en glad gamäng medan Tornberg har mer av Brezjnevs stenansikte över sig, och det är väl också därför Wikegård får dansa tryckare med Jihde i studion medan Tornberg får åka runt till isladorna.

Men om jag vore coach skulle jag vilja se Tornberg gnugga analyserna, jobba stenhårt med skärpan – och tänka kris innan det blir kris.

Jonathan Jeppsson