Dagen då vi blev Du med kungen

SPORTBLADET

Den 17 februari landar kung Carl Gustaf i OS-staden Turin, och inom ett par dagar kommer han nog att sitta öga mot öga med Peter Jihde i SVT:s studio, för att utvärdera Tre Kronors insats eller kommentera svenskarnas fantastiska insatser i skidspåret.

Och då är det samtidigt dags att följa upp det – ur republikansk synvinkel – mest fantastiska tv-sportögonblicket någonsin.

Nämligen det när Peter Jihde duade kungen under OS i Aten.

För er som inte minns: Jihde gjorde en helt vanlig intervju och tilltalade kungen ”du” utan att varken kungen eller Jihde verkade bry sig om saken. Kungen tog inte illa upp. Jihde brydde sig inte om att rätta sig själv.

Ändå blev det ett himla liv.

Och Peter Jihde som yrkesman fick för mig för första gången en tydlig profil. Gjorde han det efter noga övervägande och kom fram till att ”nu jävlar ska jag dua honom inför hela svenska folket”?

Modigt, i så fall.

Eller tänkte han inte ens på det, på grund av att han är van att ta alla människor som de är oavsett titel eller social ställning?

Desto bättre.

I OS i Turin hoppas jag därför på en uppföljning. Det här servila svassandet för kungafamiljen måste ju få ett slut.

Så – tuffa, orädda, oberoende SVT-reportrar, med ”Fri television”-mantrat ringande i öronen: När ni träffar kungen i målfållan efter att Anja har tagit guld eller möter honom i curlinghallen i allmän segeryra – dua honom. Inget kommer att hända. Ni kommer inte att drabbas av riksrätt. Ni kommer inte att slås i järn i fängelsehålorna under Varbergs fästning.

Tarras flyger inte ner och kniper er i örat. Kungen kommer inte ens att bli sur.

Ni tror mig inte?

Jag ställde frågan direkt till hovet. Catherine Broms, informationssekreterare på hovet, berättar att ”vill man vara korrekt” så ska man inte dua kungen.

”Men hovet och kungen tar inte illa upp?”, frågade jag.

”Nej, det gör vi inte”, svarade Catherine Broms.

Jihde slog upp ett hål i den mur av kyparmentalitet som präglat många journalisters möten med kungen.

Mura nu inte igen det hålet igen.

Jonathan Jeppsson