Se upp för Real Madrid i vår

Vinnare? ”Real Madrid kommer att spela världens bästa fotboll i ett par matcher i år.”, skriver Simon Bank.
SPORTBLADET

Bucklan med de stora öronen står i Barcelona, elljusen tänds, tv-apparaterna surrar, den pompösa hymnen tutar i gång.

Det finns bara en sak som är svårare än att vinna den här turneringen:

Att göra om det.

Det må vara en sjuk, skön fotbollsvärld vi öppnar och sluter ögonen i varje dag, det må vara så att Real Madrid har världens bästa spelare, Barcelona världens bästa lag och Chelsea världens bästa chans – men det är fortfarande inte enkelt.

Champions League har spelats i sjutton år, sedan 1992. När Manchester United spelade final i våras gjordes det stor sak av att de hade chansen att bli den första klubb som försvarade sin titel.

En detalj missades:

Inget land har gjort det heller.

Pokalen har dansat runt mellan länderna som en otrogen tågluffare, från Spanien till Italien till England och så runt igen, med avstickare lite varstans. Den har aldrig stannat två somrar i samma land.

Och vad har Spanien gjort för att komma till rätta med det problemet?

De har kastat pengar på det. Eller Zlatan Ibrahimovic.

Det har pratats mycket om hur många mål Barcelona bytte bort när de sålde Samuel Eto’o till Inter, men det är minst lika intressant att prata om v i l k a mål det var de sålde. Eto’o var en spelare för stora matcher, för stora finaler.

Barcelona har vunnit två Champions League-finaler på 2000-talet, och båda gångerna var det Eto’o som gjorde deras första mål. Det är den sortens skor Ibrahimovic ska kliva ner i när elljusen tänds. Som tur är har han annat att tänka på.

Han ska ju hem.

Det är hemvändarnas år i den här turneringen.

Zlatan ska hem till Inter, Eto’o ska hem till Barcelona, Kaká ska hem till Milan, halva Chelsea ska – som vanligt – hem till Porto.

Är det skvaller, psykningar och goda historier som får i gång er om hösten så har ni hamnat alldeles rätt. Är det hårda utmaningar ni gillar har ni kommit till rätt Champions League-upplaga.

Om vi kikar över kanten, precis över tröskeln, dit svensk fotboll försöker nå så är det ett lyft och en glädje för europeisk fotboll med en mer spridd huvudturnering. Ungern är här, Belgien är här, Israel och Cypern och Schweiz är här.

Och om vi tittar högre upp? Om vi ser på de berg de stora har att bestiga?

Barcelona ska försöka göra det omöjliga, och upprepa det ingen upprepat förut – och de ska göra det med en trupp som är mer ömtålig än de flesta andra topplagens.

Manchester United ska försöka ersätta världens bäste fotbollsspelare 2008 – och de ska göra det med unga spelare som måste ta ett kliv som få tror att de är mogna för.

Chelsea ska försöka göra det de aldrig lyckats med förut – och de ska göra det samtidigt som de spelar i världens mest krävande liga, och med nyckelspelare som sticker iväg på Afrikanska mästerskapen mitt under säsongen.

Juventus och Inter ska visa att italienska lag fortfarande kan vara bäst i världen – och de ska göra det utan världens bästa spelare.

Bayern München ska vinna tillbaka sin plats bland de allra största – och de ska göra det utan ett fungerande försvar.

Och Real Madrid… tja, Florentino Pérez gigantiska nybygge ska bli ett så bra lag som de borde vara – utan att någon vet om de kommer att lyckas bli ett lag över huvud taget.

Så välj då.

Vilka vinner? Äh, det är en gissningslek fram till april, men ska vi leka den så pekar jag på ett lag med en explosiv potential, som kan

vila spelare i ligan till och från, som har en erfaren och rävaktig tränare och som har en historia att luta sig mot.

Med andra ord:

Real Madrid kommer att spela världens bästa fotboll i ett par matcher i år.

Väljer de bara rätt matcher blir de europamästare igen.