Segern är redan klar

Holm: Det blir tidernas fest – en enorm vinst för bandyn

Foto: Robin Lorentz-Allard
Erik Säfström, Sandviken och Stefan Erixon, Hammarby
SPORTBLADET

Alla tidigare bandyfinaler känns plötsligt som ett slags förfester.

I dag gäller det, i dag smäller det.

Det är äntligen, äntligen, äntligen dags för SM-final på Friends Arena.

Ibland blir jag, och jag är förmodligen inte ensam om det, förundrad över min hjärna. Den 6 februari i år var en sådan dag.

Efter jobbet åkte jag och många av mina kollegor till Solna, till Friends Arena. Sverige skulle ju möta Argentina och det var en match som ingen ville missa. Vi tog oss till rätt entré, visade upp biljetterna, sökte upp den hyrda logen och plockade ihop hamburgare från ett buffébord.

Genom glasväggen såg vi hur spelare efter spelare gick ut på planen för att värma upp. Jag klev ut på läktaren och tittade ned mot gräsrektangeln. Där sprang Zlatan Ibrahimovic, där sprang Lionel Messi.

Två av fotbollens verkliga giganter skulle gå en match i matchen, och vi skulle få se det live på en arena som kostade 2,8 miljarder kronor att bygga.

Fattar ni hur stort det är?

Klart ni gör.

Min hjärna, däremot, samlade ihop de första synintrycken, tillsatte minnesbilder och summerade:

– Tänk att SM-finalen i bandy ska spelas här. Tänk att spelarna ska få inta samma scen som Zlatan och Messi. Det kommer att bli hur häftigt som helst.

Om jag, en bandyvän i mängden, reagerade så under mitt första besök på national­arenan – hur tänker då spelarna? Vi kan nog inte föreställa oss hur stort det här är för alla inblandade i Hammarby och Sandviken. Sedan spelar det ingen roll om du heter Andreas Bergwall och har vunnit sex VM-guld eller Erik Pettersson och ska vinna sex VM-guld.

90 brutala och häftiga minuter

Föreställ dig själv att skrinna ut på isen inför den största bandypublik som någonsin har samlats i Sverige. Det gällande rekordet från 1959, då 28 848 personer såg Skutskär besegra Västerås med 2-1 i SM-finalen på Stockholms stadion, är utraderat redan före avslag. Från Sandviken rullar 15 bussar med supportrar eftersom det inte fanns fler bussar tillgängliga. Bajen fans går ett steg längre och arrangerar en tågresa från Stockholm södra till Solna station. När alla är samlade kommer det att sitta närmare 40 000 åskådare på läktarna i en arena som har förmågan att porta väder­gudarna.

1991–2012 avgjordes titelmatcherna på Studenternas IP i Uppsala och i min värld har det varit en av idrottsårets absoluta höjdpunkter.

Kvarts- och semifinalserierna spelas i bäst av fem matcher. Sedan, när allt ska avgöras, har spelarna bara 90 minuter på sig. Det är det som gör SM-finalen så brutal och häftig – förutsatt att det inte snöar.

Slut på parodin

Minns ni finalen 2010, mellan Hammarby och Bollnäs? Det gör jag, trots att jag har gjort allt för att förtränga den. Isen var nyskottad och nyspolad när spelarna några minuter före avslag ställde sig sida vid sida för att lyssna på nationalsången. Dina ängder gröna? 

Tjena, inte ens Jonas Oredsson har sett så mycket snö. Funktionärer skottade med skyfflar längs sargkanten – tio minuter efter att ismaskinerna lämnat isen. Det jag såg därefter var inte bandy, snarare en parodi på sporten. Det var den första, och förhoppningsvis sista finalen som spelades 3 x 30 minuter.

I dag kommer det att vara runt 15 grader i Friends Arena. Eventuella snöflingor hamnar på det stängda taket, och de solstrålar som vill in på arenan får lösa biljett som alla andra.

Det här har alla förutsättningar att bli tidernas bandyfest.

Vem som vinner?

Sandviken visade en enorm karaktär och effektivitet i semifinalserien mot Villa-Lidköping, och i laget finns matchvinnartyper som Christoffer Edlund, Johan Löfstedt och Erik Säfström.

Hammarby, å sin sida, har förvandlats till ett urstarkt kollektiv och det kollektivet kommer att få extra energi av de högljudda fansen.

Ah, det känns meningslöst att tippa eftersom det redan finns en vinnare.

Bandyn som sport.

Det är äntligen, äntligen, äntligen dags för SM-final på Friends Arena.