Laul: Tur för Hammarby att de har Nanne på bänken

SPORTBLADET

Malmö FF tog hand om ena bottenlaget, AIK det andra och IFK Göteborg det tredje.

Så kan kvällen när MFF klev upp i serieledning snabbt sammanfattas.

Själv följde jag Blåvitt-Hammarby på Gamla Ullevi, chanserna till en stunds god dramatik var på förhand störst där.

Och visst, för Bajen ser den här säsongen nu ut att bli ett riktigt drama.

Medan Malmö gjorde processen kort mot Falkenberg, och Alex Isak ordnade tre förväntade AIK-poäng mot Gefle fick vi en intressant allsvensk match inför sjungande läktare på Gamla Ullevi.

När Nanne Bergstrand pratar om den fotboll han vill att Hammarby ska spela någon gång i framtiden brukar han beskriva det som kvantfysik: Att utnyttja hålrummen som uppstår mellan motståndarnas lagdelar.

Jörgen Lennartsson mer konkreta svar?

Kantfysik.

– Vi vet att det uppstår ytor bakom deras yttermittfältare, framför deras ytterbackar, sa Lennartsson i tv-intervjun strax före avspark.

Ett IFK Göteborg utan Tobias Hysén (lårskadad) och Sören Rieks (började på bänken efter skada) vet att de står och faller med det fysiska spelet. De måste jobba ännu hårdare och skapa ännu fler målchanser, och mot ett Hammarby med konstanta ytterbacksproblem handlar det om att utnyttja just de ytor Lennartsson pratade om.

Sagt och gjort.

Efter att Bajen fått känna på bollen i några minuter hittade IFK rätt ­i pressen, och stressade bort varje ­offensiv tanke Bajen haft med sig till matchinledningen.

Felräkningar

I stället snabba IFK-attacker längs kanterna, tydlig hjälp av ytterback och forwards att överbelasta, och sedan modet att fylla på med centrala mittfältare från högre utgångspositioner.

Hammarby hamnade i obalans, de räknade fel, Martin Smedberg-Dalence smet in från andra kanten och sköt 1-0 efter sju minuter. Mikael Boman var ­nära att utöka ledningen två gånger om, på nytt efter rappa kantinspel.

Hammarby hamnade alldeles för djupt med backlinjen, egentligen i onödan eftersom Blåvitt utan Hysén inte söker den långa djupledsbollen särskilt ofta. Hemmalaget tackade och tog emot, Gustav Engvall visade att han tagit bänktjafset från Norrköpingsmatchen på rätt sätt, han var så rörlig att majoriteten av de drygt 13 000 på läktaren snart glömt att Hysén var skadad.

Eller ja, Hyséns effektivitet framför mål saknades förstås, därför stod det ”bara” 1–0 efter första halvlek.

Axlade in bollen

Nanne Bergstrand bytte ut vänsterbacksvikarierande mittbacken David Boo Wiklander i paus, in kom kom vänsterbacksvikarierande yttermittfältaren Fredrik Torsteinbö, och Bajen jämnade ut spelet med en högre backlinje och bestämdare spelvändningar.

Blåvitt kunde ändå försvara hyfsat bekvämt, och när Mikael Boman plötsligt slog till med något som kan beskrivas som en språngnick med axeln saknades inte ens Hyséns avslut längre (nåja).

Det finns en anledning att Hammarby ligger på kvalplats, sitt tajt på Erik Israelsson och det återstår ganska få konkreta hot att hålla reda på. När Bajen till slut reducerade, och skapade några minuters nerv i matchen, var det genom högerbacken Birkir Már Saevarsson vilket säger en del.

Uddamålsseger på hemmaplan mot ett bottenlag, för IFK Göteborg betyder segern ännu så länge inte mer än att de hakar på i toppen strax bakom tabellfyran AIK.

För Hammarby miss­tänker jag att tonläget kan bli högre men säga vad man vill om Nanne Bergstrand och hans tjat om framtidsfotboll och långsiktighet, min uppfattning är att Bajen ska vara glada att de i det här läget har en av Sveriges mest erfarna tränare på bänken.

Däremot: Ett viktigt transferfönster väntar för Hammarby, ytterback behövs bland annat, är sportchef Mats Jingblad verkligen bästa personen att hitta det laget behöver?

SMILEYSVENSKAN

ROBERT LAUL SAMMANFATTAR OMGÅNGEN MED EMOJI-IKONER

Sorgliga scener

Förstår de som tycker att en match avstängning är futtigt efter Carlos Strandbergs strupgrepp på egna lagkamraten Daniel Sundgren men viktigast är att AIK som arbetsgivare erbjuder Carlos stöd och hjälp att förstå sitt agerande.

Assistkungen

…apropå Sundgren som inför denna säsong inte spelat allsvensk fotboll: Nu har han slagit fem assist på sex matcher som ytterback. Imponerande.

Norrlandsderbyt

Om det verkligen är ett derby lär väl diskuteras i hundra år till men Gif Sundsvall–Östersund bjöd på härlig inramning, en lovande publiksiffra, en bicycleta från en mittback (Noah Sonko Sundberg) och ett tydligt statement från Giffarna: Det är vi som är Norrland.

Djurgårdens drömanfall

1–0-målet mot samlat Helsingborgsförsvar förtjänade alla repriser: Walker tog meter, Käck slog inlägg på ett tillslag och Johnson hänger väl kvar i luften fortfarande. Kvalitet.

Fem viktigaste

Marcus Antonsson, Kalmar FF. Erik Israelsson, Hammarby. Pawel Cibicki, J-Södra. Rúnar Már Sigurjónson, Gif Sundsvall. Paulinho, Häcken. Där har ni de fem spelare som varit enskilt viktigast för sina lag under våren, enligt mig.