Fagerlund: Kan bli fullständigt livsfarliga

FOTBOLL

PARIS. Så var gruppspelet äntligen lottat.

Fast... Är det verkligen någon som bryr sig om gruppspelet?

Sverige kommer gå vidare, i det här fallet handlar det bara om hur de gör det.

”Såg Sverige starka ut i kvalet?”

Frågan kom från en anonym person i live-chatten samtidigt som La Seine de Musical släcktes ner för att komma i pompa-och-ståt-á-la-Fifa-stämning.

Ja, hur värda är vi egentligen att vara här, i den franska huvudstaden bland fotbollsvärldens crème de la crème? Försök speja efter en av våra grannar bland de särskilt inbjudna längst fram i salen och du har svaret (för du kommer inte att hitta den).

Trots att Sveriges väg mot den säkrade VM-platsen kantades av en liten vägbula borta i Ukraina var segern mot Danmark häpnadsväckande övertygande. På relativt kort tid har förbundskapten Peter Gerhardsson drillat det här laget till ett hårt och kompakt paket som kräver mer än en kreativ världsanfallare för att öppnas.

Det påtalade även USA:s förbundskapten Jill Ellis när hon summerade Grupp F för den amerikanskan presskåren (och den ensamma svensken) som exalterat flockades för att höra vad hon hade att säga.

– Jo, men det är ett bra lag, så klart. Svåra att bryta ner.

Precis så.

Here we go again...

Peter Gerhardsson såg ut att gå på moln. Han som hela tiden ger sken av ett nästan irriterande lugn, erkände att några fjärilar dök upp i magen när de mytomspunna lottningsskålarna bars in.

Uppe på scenen stod Alex Scott och Louis Saha, två legendarer på två väldigt skilda vis, men uppenbarligen kompetenta nog för att leda en – vanligtvis slumrande – Fifaiansk tillställning med bravur.

Och nog tusan hade väl vi svenskar inte ens behövt få vår första motståndare uppläst. Det är ju som bekant alltid USA.

USA, Chile och Thailand.

I Rennes, där floderna Ille och Vilaine flyter samman, inleds den VM-resa som en gång för alla ska klargöra var detta svenska landslag står i hierarkin nuförtiden.

Chile besegrade nyligen Australien i ett vänskapsmöte, förtjänar sannerligen respekt för att ha nått gruppspelet, men ska givetvis vara tre givna poäng för Sverige.

Sydamerikanskorna är rankade som nummer 38 i världen av Fifa, och även om vilja har en anmärkningsvärt stor del i fotboll ska den här matchen bara spelas av för svenskornas del.

Thailand?

Nästa stopp: Thailand. Den här gången på den goda Rivieran i Nice.

Thailand... Majoriteten av den svenska befolkningen har en semesterkoppling till Thailand. Men när det kommer till fotboll står det still.

Förbundskaptenen, Nuengruethai Srathongvian, visade sig vara en mycket liten dam som svarade artigt på frågor genom sin tolk.

– Det kommer bli väldigt kul, särskilt att möta Sverige. Det är ett storlag. Så jag kan knappt bärga mig. Det kommer bli en kul match, sa Srathongvian.

Mycket möjligt att det blir festligt, men tre poäng ska ner i den svenska säcken.

Le Grande Finale i Le Havre

Sedan drar vi vidare till Le Havre och Le Grande Finale, i alla fall den första av flera. I nuläget finns det nämligen ingenting som talar för att Sverige missar att ta sig vidare från gruppspelet, den tanken existerar inte ens (det finns till och med en extra livboj, att gå vidare som en av de bästa treorna).

Den förmodade gruppfinalen mot USA lär bli mer av ett verkligt styrketest än en ödesmatch, möjligen en kamp om bättre slutspelshalva.

Louis Saha sa det som hastigast, i förbifarten, och hade det inte varit för att vi svenskar är mitt i en sorts reinkarnationsprocess hade väl ingen uppfattat orden som något annat än en självklarhet.

– Sverige, ett av de tuffaste länderna att möta, sa den franske före detta landslagsspelaren, som om det vore det mest självklara i världen.

Givetvis är det så. Även om Peter Gerhardsson självklart måste säga att de trivs med favoritskapet, att de vill vara segerkandidater, så känns det också som att det faktiskt är så.

Sverige kommer anlända till Frankrike nästa sommar, pålästa, motiverade och med en orubblig tro på sig själva. Den kombinationen kan bli fullständigt livsfarlig.