”Synd att jag inte prickade linsen”

Landslagets krig mot media avslöjas i nya S

Foto: MAGNUS WENNMAN
Dålig dag Att "göra" media tillhör inte Christian "Chippen" Wilhelmssons favoritsysslor.

VM var en fest. Men mellan media och Blågult var stämningen minst sagt irriterad.

Här är ett utdrag ur Stefan Holms reportage om ett "öppet landslag" som lägger locket på.

23 maj, Visby. Jag söker upp presschefen Thomas Saleteg och frågar vad som

gäller, om Zlatan fortfarande bojkottar Aftonbladet.

- Är det fortfarande frågeförbud?

Saleteg tittar konstigt.

- Frågeförbud?

- Ja, att Aftonbladet inte får ställa frågor till Zlatan?

- Ni får förmodligen inget svar, säger han.

- Har du frågat?

- Lasse Richt pratade med honom i morse. Zlatan har inte ändrat sig.

5 juni, Bremen. Vid biljardbordet står "Chippen". Det är hans tur, eller otur att "göra media" i dag. Att döma av hans uppträdande har han inte direkt längtat. När fotograferna intagit sina positioner utmed bordet stöter han i väg bollen med en sådan kraft att den tar i bortre kanten och studsar tillbaka, över hela bordet. När "Chippen" böjer sig ner för att ta upp bollen från golvet muttrar han:

- Synd att jag inte prickade mitt i linsen.

Lasse Richt, för att inte tala om fotograferna, tror varken ögon eller öron.

- Så, så "Chippen". Nu är allt bra, säger landslagschefen och skrattar ansträngt.

"Chippen" lägger upp bollen på bordet igen och gör en ny stöt innan han kastar ifrån sig kön och vänder på klacken.

- Nu har jag "gjort" mina bilder. Jag är klar. Hej, då, säger han.

9 juni, Bochum. Rolf Porseryd, utrikesreporter på TV4, är på väg till sitt rum på fjärde våningen och hinner inte mer än inse att han kommit fel förrän han står öga mot öga med förbundets generalsekreterare Sune Hellströmer.

- Du vet att vi inte gillar att ha journalister på hotellet, säger Hellströmer med barsk ton.

Porseryd stör sig på hans attityd. Hur och framför allt varför skulle han störa spelarna? Han, om någon, tar VM och idrott för vad det är. 2001 befann han sig på uppdrag i Taloqan, Afghanistan, när maskerade rånare knackade på dörren och sköt ihjäl hans kollega, fotografen Ulf Strömberg. Sådant ger perspektiv.

- Om det är ett problem får ni väl flytta, säger Porseryd.

16 juni, Bremen. - Nämen, vad fan. Nu får det vara nog!

Spelare och ledare tror inte sina ögon när fotoblixtarna slår mot landslagets restaurang på Park Hotel. När de tittar ut genom fönstren ser de två fotografer, Sportbladets Andreas Bardell och Expressens Suvad Mrkonjic, stående på en väg fem, sex meter från hotellet.

Lagerbäck blir vansinnig och många spelare reagerar på samma sätt. Lars Richt ringer upp sportcheferna på de båda kvällstidningarna. Han kräver att spelarna ska få vara i f red .

- Hotellet är deras hem. Vi vill få ett slut på det här. Före presskonferensen i morgon ska jag ha fått ett besked om hur det blir, fräser han i luren.

Det går aldrig så långt att han verkställer

hotet, men landslaget är redo att bojkotta kvällstidningarna. Ingen kan hindra Aftonbladet och Expressen från att delta vid presskonferenserna, men både spelare och ledare är beredda att bemöta frågorna med tystnad.

Stefan Holm