Hoppa till innehållSportbladet

Dagens namn: Simon, Simone

Bank: Ingenting blir större än så här – en vinters längtan är över

Våra läktare, våra klubbar, våra städer, vår historia och i dag går vi tillbaka till vår allsvenska, och om någon frågar varför inget blir större än så här, ja då hänvisar vi dem tillbaka till rötterna:

Varför går folk på fotboll? För att de ­inte vet hur det går.

Följ ämnen

Det smäller hagel mot fönsterrutorna, himlen är mörk som i Mordor och från ­havet blåser en isande gråkall vind.

Det finns gott om kalendrar som säger ”mars”, men i alla som räknas står det ”match”.

129 dagar efter att vi packade in allsvenskan plockar vi fram den igen, den enda serie som är så nära att vi fortfarande vet exakt hur den luktar, låter och smakar.

Det där om varför vi går på fotboll kommer från Sepp Herberger, Tysklands viktigaste fotbollstränare någonsin.

Herberger var den förste som slog fast att ”bollen är rund”, och när det gäller runda bollar är vi alltjämt bäst i världen.

Allsvenskan är Europas mest ovissa serie, när ligan startar om igen finns sex-sju klubbar som kan ha hyfsat realistiska drömmar om att vinna den.

Vi vet ingenting – mer än att den här gamla serien verkligen startar om den här gången.

Enda som inte börjar om – HIF

AIK startar om med ett nybyggt anfall, Djurgården och Kalmar FF startar om med nya lag, fyra klubbar (Malmö FF, Elfsborg, IFK Göteborg, Djurgården) startar om med tränare som gör sin första försäsong. Åtvid och giffarna startar om i allsvenskan. Blåvitt startar om som ett spelande lag.

De enda som inte börjar om är Helsingborg, som planerar att fortsätta med samma pokalplockande prisvinnarfotboll som de körde med i fjol.

Mer då? Förbundet startar om med en ny ordförande, Svensk Elitfotboll startar om med en ordförande som tänker jaga honom med blåslampa från straffområde till straffområde (det kan vara den bästa nyhet svensk fotboll sett på evigheter). Supporterunionen startar om med ett förbund som lovat att lyssna.

Det finns inga säsonger som inte börjar med förhoppningar, men i år känns det som… mer. Det känns som förväntningar, som att något verkligen hänt. Som att det kokar där ute, som att väldigt många – från läktarna och ner på planen – bestämt sig för att återerövra något som varit halvvägs nere i soporna och vänt.

Så mycket att vara nyfiken på

Sportcheferna har jobbat häcken av sig i vinter. Undantaget AIK (som fick ekonomisk trygghet i utbyte för Mohamed och Teteh Bangura) och möjligen HIF, har så gott som alla potentiella topplag förstärkt sina trupper – och de har inte slutat än.

I Borås har den briljante bondlurken Stefan Andreasson lyckats lösa ett akut problem med att värva en kvalitetsmittback ett par timmar före premiären.

Det är många år sedan det fanns så mycket att vara nyfiken på, så mycket att längta efter.

Allsvenskan har haft sina tuffa år, publiksnittet ökade i fjol men var fortfarande 28 procent lägre än toppåret 2007.

Men nu? I år?

I dag drar Djurgården västerut med 2000 supportrar som tänker skrika ur sig sin hockeyångest på en fotbollsläktare, och i Göteborg åker Häcken över älven för att möta hisingspojken Mervan Celik, som startar om igen i Gais.

Själv tänkte jag dra till Sundsvall och se om Fredrik Holster och Mini-Foppa kan göra samma saker i allsvenskan som de gjorde i superettan och om giffarna lärt sig spela den sortens koncentrerat försvarsspel som de måste spela för att överleva i den här serien. Ja, och så ska jag se om Kalmar får ihop en startelva trots alla skador, och om de i så fall är lika elakt överjävliga som Nanne Bergstrand påstår att de ska vara just nu.

Snart vet vi.

Alla vägar står öppna

Svaren kommer tids nog, och även om jag hoppas att några av dem är ”över 10 000 i snitt”, ”positiv läktarkultur”, ”Joel Allansson”, ”Ivo Pekalski”, ”Victor Claesson” och ”Kappe Hämäläinen” så vet jag inte mer än ni.

Alla vägar ligger öppna, alla fönster står på glänt. Den som vill kan lägga örat mot Sverige och ställa ett par försiktiga frågor.

– Hur är läget?

– Kallt, jävligt, eländigt, underbart.

– Vad tänker du på?

– En högerback. Defensiva fasta. Knäskador. Konstgräs. Otur. Kärlek.

– Till sist, vad önskar du dig mest av allt just nu?

– Tre poäng.

Det är den sista marsdagen idag, den första matchdagen. Idag går vi äntligen på allsvensk fotboll igen.

Vi gör det eftersom vi längtat en lång, mörk vinter. Vi gör det eftersom vi inte vet hur det går.

ALLA MÄSTARE PÅ 2000-TALET:

2011

Helsingborg

2010

Malmö FF

2009

AIK

2008

Kalmar FF

2007

IFK Göteborg

2006

Elfsborg

2005

Djurgården

2004

Malmö FF

2003

Djurgården

2002

Djurgården

2001

Hammarby

2000

Halmstad

Följ ämnen i artikeln