Anställda på SvFF fick penisbilder av spelare: ”Det blev nertystat”

FOTBOLL

Före detta spelare i herrlandslaget i fotboll ska ha skickat oönskade bilder på sina kön till kvinnliga anställda på förbundet.
Trakasserierna ska ha skett i mitten av 00-talet och trots att ledningen uppges ha fått information reddes det aldrig ut.
– Ordföranden och styrelsen blev inkopplade, men det blev nertystat, säger Gunilla Axén.

1984 spelade Gunilla Axén i det svenska landslag som vann EM-guld i fotboll. Två år senare korades Gideonsbergs anfallare till ”Årets fotbollstjej”, priset som nu heter Diamantbollen.

Men när 50–åringen i dag pratar med Sportbladet handlar det inte om den aktiva karriären utan om tiden därefter. Gunilla Axén jobbade i nästan 17 år på Svenska fotbollförbundet och under perioden som utvecklingschef, 2003 till 2010, upplevde hon sig flera gånger sexuellt trakasserad.

Axén berättar hur hon blev ombedd att inte klä sig i kjol för att ”inte fresta männen”.

”Det hände tre gånger”

– Det var dåvarande ordföranden Lars-Åke Lagrell som, i all välmening, sa att jag skulle vara försiktig. Jag tyckte att det var förskräckligt, tänkte ”vad är det här för organisation?” och klädde mig motvals, som jag ville. Det hände att jag blev tafsad på och att folk nöp mig i baken vid fina middagar och liknande. Jag var ganska ensam som kvinna på min post och var lycklig över att få kliva in i finrummet, tänkte att jag fick anpassa mig till en ny verklighet. Jag tog det bra och tänkte att det inte var något otrevligt eller ofredande. Och då kände jag att det var bättre att hålla tyst för att lyckas i jobbet, säger Gunilla.

Foto: BILDBYRÅN
Gunilla Axén.

Hon led i det tysta. Härdade ut. Men enstaka händelser var svårsmälta, specifikt gångerna när tidigare landslagsspelare skickade bilder på sina könsorgan.

– Det hände tre gånger. Det var tre spelare, mycket kända, jätteduktiga och respektabla män som har familjer. Det kunde komma en hälsning typ ”godmorgon” och så en penisbild.

När var det här?

– Kanske 2004–2005, jag kommer inte ihåg exakt. Men det blev aldrig någon anmälan.

”De kommer tänka: ´helvete´”

Gunilla vill inte gå ut med namn på spelarna.

– En vacker dag kanske jag gör det, för jag är förbannad. Men samtidigt: gamla historier kan man lägga bakom sig. De gjorde fel, men det är utagerat och borta ur mitt liv. Det vore jättetaskigt mot deras familjer. Risken är ju att man blåser liv i något där kvinnan vet att mannen hållit på och så förstör man deras liv. Jag vill inte ”outa” män som har skickat en penisbild, men de vet vilka de är och kommer tänka ”helvete” när de ser det här, säger Gunilla.

Hon berättar att tre andra ”förtroendevalda kvinnor inom förbundet” fått ta emot likadana bilder, av samma spelare.

– Det var en person som skickade till väldigt många, vid lite olika tillfällen. Jag försökte driva frågan, men de andra backade, vågade inte ställa upp som vittnesbörd. Ordföranden och styrelsen blev inkopplade, men det blev nertystat.

Den senaste veckan har många kvinnor använt hashtaggen #metoo på sociala medier för att berätta om sexuella övergrepp, kränkningar och trakasserier. Tidigare skidstjärnan Anja Pärson, 36, och förra elitspelaren i handboll Maria Broström, 32, är bara två av alla som redogjort för de traumatiska händelserna.

”Har svalt det jag drabbades av”

Gunilla Axén skriver på Facebook hur hon ”var ganska ensam som kvinna och anpassade mig”. Kampen försvårades av att de män hon sökte stöd hos inte agerade för att komma till bukt med de påstådda problemen.

2010 berättade Gunilla om bilderna för säkerhetschefen på förbundet, Anders Sigurdsson.

– Han såg bilderna men rekommenderade mig att inte gå vidare med dem. ”Tänk efter vilka strider du tar”, att det var en så känd person, att jag skulle vara tvåa på bollen. ”Får du med dig de andra är det bra, annars är det kört, då tycker jag inte att du ska göra det”, sa han. Och då var jag inte beredd att ta striden, det var självklart att lägga ner debatten, säger Gunilla och lägger till:

– I dag kan man tycka annorlunda.

Numera har Gunilla Axén avslutat sin anställning på förbundet och är vd på Friskis och Svettis i Eskilstuna. Hon blir förbannad när hon ser tillbaka på övergreppen och trakasserierna, och på hur förbundets ovilja att röja upp gjorde att också hon tystnade.

”Stärkte mig”

Men hon klandrar inte sig själv för att hon slutade bråka. I en beklämd situation fanns inget annat att göra.

– Jag blev stark av det som hände. Då var det ingen stor fråga. För mig handlade det inte om att driva en feministisk linje och ta kampen, utan om att förstå och anpassa mig för att nå framgång. Jag känner att jag valde rätt, men har valt att svälja väldigt mycket av det jag drabbats av. Men nu... nu fan i helvete. Nu vill jag ge min styrka till andra kvinnor.

SvFF:s dåvarande ordförande Lars-Åke Lagrell känner inte igen sig i Axéns beskrivning när Sportbladet har kontakt med honom på lördagskvällen.

– Jag har inget minne av några händelser i den här stilen. Något möte med säkerhetschefen har jag inte deltagit i, säger Lagrell.

Inte heller Susanne Erlandsson, som var vice förbundsordförande vid tidpunkten, vill uttala sig om uppgifterna.

– Jag har inga kommentarer till sådant som hänt så långt tillbaka. Du får prata med Gunilla själv eller de involverade, säger hon.

Kan du bekräfta att du känner till händelserna?

– Jag har inga kommentarer säger jag och så är det bra med det.

Fotnot: I en tidigare version av den här texten framstod det som att det handlade om spelare som var aktiva landslagsspelare vid tillfället för kränkningarna. Så var det inte.

– Detta var före detta landslagsspelare som inte spelade 2004 utan tidigare, säger Gunilla Axén i ett förtydligande.

Händelsen ska dock ha skett vid ett event anordnat av förbundet, där ex-landslagsspelarna varit inbjudna.

#MeToo - detta har hänt 02:15