”Jag hade gärna velat vara kvar”

FOTBOLL

Lasse Eriksson bryter tystnaden

Foto: Henrik Lindsten
Talar ut. Lasse Eriksson väljer nu att berätta om spelet bakom kulisserna i Hammarby.

Han började i klubben som 12-åring, har varit anställd i 14 år och var en av guldhjältarna 2001.

I går fick Lasse Eriksson chockbeskedet att han fått sparken.

– Jag hade inte fått några indikationer. Jag stod beredd att kavla upp ärmarna.

För Sportbladet talar Lasse Eriksson nu ut för första gången.

Han fick beskedet att han sparkats i går på kontoret av vd:n Michael Andersson.

Sedan dess har Lasse Eriksson valt att vara tyst, sånär som några pliktskyldiga uttalanden på klubbens hemsida.

Ett dygn senare väljer han att bryta tystnaden.

Men han är långtifrån knäckt trots att han fått sparken från klubben han älskar, som han kom till som 12-åring, som han blev stor guldhjälte i och som han varit anställd hos i sammanlagt 14 år.

”Mår bra”

– Jag mår bra. Klart det är tråkigt men det finns många andra saker i livet som är värre än att förlora jobbet.

När Sportbladet talar med honom strax före lunch är han fortfarande hemma. Men han ska in på kontoret – kanske en sista gång.

– Nu gäller det att få ett avslut på det här så snabbt som möjligt, både för min skull och för Hammarbys.

Hans tjänst som fotbollschef och Thomas Anderssons roll som förhandlingschef slås ihop till en: sportchefens.

Och den rollen får Andersson, medan Eriksson får gå.

– De kvalifikationer som Micke (Andersson) ville ha till den rollen var de som Thomas besitter. Det är inte konstigare än så.

Vad ska du göra nu?

– Allting har gått väldigt fort. Det jag vet att jag vill göra är att fortsätta jobba med att utveckla individer. Jag mår bra av att se andra människor växa och det vill jag gärna fortsätta med i någon roll.

Jo, det har verkligen gått fort.

I torsdags berättade Hammarby att man tvingas gå igenom ett ekonomiskt stålbad och att man skulle säga upp flera personer.

Mindre än en vecka senare var Lasse Eriksson den förste som fick beskedet att han är uppsagd.

Och han blev mycket överraskad.

– Ja, verkligen. Jag hade inte fått några indikationer på det. Hade inte alls den känslan. Jag stod beredd att kvala upp ärmarna och jobba för att vi skulle ta oss igenom det här.

– Men klubben har väl fattat det beslut de tycker är bäst för Hammarby.

Men du håller väl inte med om beslutet?!

– Nej, nej. Då hade jag sagt upp mig själv. Nej, jag hade gärna velat vara kvar.

Men du låter inte bitter, Lasse.

– Nej, det är jag inte alls. Jag är varken bitter, arg eller förbannad.

– Jag kan se mg själv i spegeln varje morgon: jag har gjort allt jag kunnat.

Han väljer att inte gå på derbyt mot Brommapojkarna i kväll.

– Jag känner att det skulle bli för mycket fokus på annat.

Tiden i Hammarby över

Men tiden i Hammarby är över.

Han är inte beredd att ta något annat uppdrag i klubben.

– Nej, det skulle kännas konstigt nu när det blev så här. Men jag säger inte att jag aldrig mer ska gå på en Hammarbymatch. Hammarby är en del av mitt liv.

Han har fått många samtal, sms och mejl sedan beskedet kom i går.

– Det har varit från alla möjliga håll, man har ju ett stort kontaktnät i det här jobbet. Men det är de som tycker det här beslutet är negativt som hör av sig, de som anser att det är rätt beslut hör jag ju förstås inget från.

Du har fått kritik för att du skulle ha dragit på Hammarby en för stor ekonomisk kostym?

– Jag har inte fattat några ekonomiska beslut på egen hand. Allting har förankrats. Jag fick i uppdrag att bygga upp en scoutingverksamhet och tycker det är viktigt att betona att jag har hållit de budgetramar som funnits. Man kan ju tycka det är konstigt att säga att vi inte har råd med det i dag när pengarna fanns där när vi skulle skapa denna organisation.

Hur är din relation till Micke Andersson?

– Den är enbart yrkesmässig. Men i dagsläget önskar jag honom lycka till och jag hoppas att Hammarby klarar av det här.

Är du övertygad om att beslutet bara har med klubbens ekonomiska situation att göra eller kan det ha med resultaten och andra saker att göra?

– Nej, jag utgår från att det handlar om den ekonomiska frågan. Annars räknar jag med att de hade sagt detta.

Han har haft fotbollen som yrke sedan han var 19 år men känner ingen oro att kliva ut ur fotbollsbubblan.

– Jag hade ju andra jobb parallellt när jag var spelare, en stor del av min karriär hade jag ju innan allsvenskan professionaliserades.

– Jag ser det här som en möjlighet i stället. Jag får chansen att fundera över vad jag verkligen tycker är roligast just nu.

Skulle du kunna tänka dig ta ett fotbollsjobb i någon annan klubb?

– Ja, jag stänger inga dörrar. Men jag vill inte fatta några beslut snabbt nu. Saker och ting får växa fram.

Bästa minnet under tiden i Hammarby?

– Givetvis min sista match på Söderstadion när vi slog Örgryte och vann SM-guld.

ARTIKELN HANDLAR OM