Allsvenskan i fotboll

Stockholmsklubbarnas kritik mot ”nya villkorstrappan”: ”Det är värre”

Av: 

Hugo Månsson

Josip Ladan

FOTBOLL

Polisens arbetsmetod ”villkorstrappan” är slopad – och en ny inriktning har tagits fram.

Den kritiseras kraftigt av representanter från Stockholmsklubbarna.

– Det är värre än dagens villkorstrappa i mångt och mycket, säger Hammarbys evenemangsansvarige Göran Rickmer.

– Raljant kan man säga att det nu inte är en trappa, utan en rulltrappa eller en hiss, säger Djurgårdens dito Mats Jonsson.

Polisens arbetsmetod – som har gått under begreppet ”villkorstrappan” – där de ger fotbollsklubbar villkor som publikreducering efter hur klubbarna sköter ordningsläget vid fotbollsmatcher har blivit rejält kritiserad och omdiskuterad sedan 2019.

Sportbladet har rapporterat om ämnet vid ett flertal tillfällen i år. Bland annat har klubbar, supportrar, spelare och polisen uttalat sig om villkorstrappan.

Fredrik Söderberg (AIK), Mats Jonsson (Djurgården) och Göran Rickmer (Hammarby)

Den 31 mars slog Polismyndigheten fast att ”villkorstrappan är slopad”. Det berättade Stefan Hector, chef för operativa enheten på Nationella operativa avdelningen (Noa), tillsammans med Magnus Roglert, enhetschef på enheten för förvaltningsrätt på Polismyndigheten, på en pressträff.

I stället hade man tagit fram en ny inriktning. Samverkan, dialog och enhetlighet skulle råda mellan polisen och svensk fotboll i stort.

Hur har det som utlovades där och då fungerat i praktiken?

– Jätteväl.

Fredrik Söderberg är vice klubbchef i AIK. Hans sarkasm går inte att ta miste på.

Mats Jonsson, evenemangsansvarig i Djurgården, fyller i.

– Begreppet i sig är ju borta från deras pressmeddelanden, men ingenting har ju förändrats över huvud taget.

Bredvid Söderberg och Jonsson sitter Hammarbys evenemangsansvarige Göran Rickmer. 53-åringen är luttrad efter att under många års tid ha suttit i möten, utvärderingar och samtal med polismyndigheten. De senaste åren har mycket förändrats, och när stora delar av Fotbollssverige jublade i våras var Rickmer och ett par andra desto mer återhållsamma i firandet.

Champagnen kunde ligga kvar på kylning, ansåg man. Polisens löften var troligtvis bara tomma ord.

Fredrik Söderberg (AIK), Mats Jonsson (Djurgården) och Göran Rickmer (Hammarby)

Ett halvår senare visar sig Rickmers farhåga vara besannad, och i vissa avseenden även förvärrad.

– Det är en sak som är jävligt rolig med polismyndigheten, hur de leker med ord. Ibland tror man att de googlar synonymer när de skriver sina pressmeddelanden. För mig blir det tämligen intressant och samtidigt helt horribelt att man kallar till någon form av pressträff och berättar att villkorstrappan ska bort då den inte gett något önskat resultat, men samtidigt behåller och tillämpar den fortfarande. En spade är ju fortfarande en spade, oavsett vad du kallar den.

Det som har fått supportrar, klubbar, spelare och vissa politiker att reagera är förrförra veckans beslut från Uppsalapolisen om att begränsa användning av flaggor och banderoller i samband med Sirius match mot IFK Norrköping. Motiveringen var att man ville förebygga användning av pyroteknik och att individer maskerade sig. Som motreaktion brände i stället supportrarna ett flertal pyrotekniska pjäser i samband med matchstart. Bara någon dag senare hävde polisen begränsningen eftersom den inte gav önskad effekt.

Sirius supportrar med pyroteknik inför fotbollsmatchen i Allsvenskan mellan Sirius och IFK Norrköping den 22 september 2021 i Uppsala

Göran Rickmer skrattar till.

– Man sa att det inte finns något flaggförbud, utan bara en begränsning. Jaha, vad är det för skillnad mellan orden? Jag tror inte att Uppsalapubliken kände att ”Jag är bara begränsad från att ta in en flagga, inte förbjuden”. Det är ett tydligt tecken eftersom det är så här polisen kommunicerar i största allmänhet, inte bara i den här frågan, tillägger han.

Fredrik Söderberg tar vid. Han berättar om ett tillfälle under sensommaren då polisen reducerade AIK:s kapacitet med 400 personer på ståplats som ett villkor för tidigare ordningsstörningar. Klubben tvingades göra en säkerhetsplan utifrån den publikreduceringen. Men i efterhand har polisen kommunicerat det som att AIK godkänt kapacitetsneddragningen.

– Om det ska vara den här typen av kommunikation så kommer ju vår samverkan att dö. Vi skulle tekniskt sett alltså helt kunna blunda för polisens krav, alltid planera för full kapacitet, låtsas som om det regnar och helt enkelt låta bli att bry oss – eftersom logiken tillåter ett sådant förhållningssätt. Vi blir tagna som gisslan här. Det är helt huvudlöst och slår enbart mot polisen själv. Vi har inga problem med att visa vår mejlkonversation angående hur och vad som sagts, medan polisen snarare blottar sig. Då framstår de inte som trovärdiga och skapar därmed också problem för alla inblandade parter.

IFK Norrköpings spelare med en banderoll efter matchen mot Sirius

Polisens förslag: ta bort ståplats helt

Polismyndighetens utkast till det som ska ersätta den nuvarande villkorstrappan ”handboken” skickades i september ut på remiss till Svensk Elitfotboll, Svenska Fotbollförbundet, klubbarna och supporterorganisationer.

Svensk fotboll och dess aktörer har lämnat sina remissvar och ett slutligt dokument väntas vara klart i vinter för att kunna börja användas från och med säsongen 2022.

Ett av förslagen var att helt ta bort ståplats om Polismyndigheten anser det nödvändigt och om säkerhetsläget kräver det.

Söderberg, Jonsson och Rickmer är bestörta, men samtidigt inte särskilt förvånade över innehållet i utkastet.

Det som särskilt fick Göran Rickmer att höja på ögonbrynen var inte bara vad som stod i dokumentet, utan snarare på sättet det var skrivet.

– Det är värre än dagens villkorstrappa till mångt och mycket, fastslår han.

Mats Jonsson är enig.

– Den här (handboken) damp ju ner en sen fredag kväll och förstörde den helgen, kan man lugnt konstatera. Utkastet är ”Villkorstrappan 2.0”, dessutom lite tilltwistad och till och med lite värre. Raljant kan man säga att det nu inte är en trappa, utan en rulltrappa eller en hiss. Den går väldigt fort.

Djurgårdens Mats Jonsson

Fredrik Söderberg utvecklar.

– Förutom att innehålla så många fel och brister, tycker jag inte att det är skrivet neutralt som det ska vara när det är en statlig myndighet som tar fram dokumentet. Jag känner personligen – och det är min högst personliga tolkning – att man redan innan man hade börjat skriva på det här dokumentet så hade man bestämt sig för den inslagna vägen. Sen har man formulerat det i de olika delarna så att det passar in.

Det som Stockholmsklubbarnas representanter syftar på är den så kallade ”villkorslistan”, som tar upp exempel på vilka konsekvenserna blir från en match till en annan om arrangören inte lyckas uppfylla polisens villkor.

Göran Rickmer anser att mycket från den ”gamla” villkorstrappan rakt av är kopierat och infört i den nya versionen.

– Man har redan bestämt sig för att villkorstrappan ska fortgå och sen kan de kalla den för vad de vill. Man har skrivit en handbok utifrån det. Jag kan tycka att det är beklagligt. Man kan självklart sitta här och stjälpa de jurister som har arbetat fram det, men till syvende och sist så finns det någon som ska ta det övergripande ansvaret. För ingen ska inbilla mig att deras rättsavdelning har suttit och fått ett blankt papper med instruktionen: ”Skriv vad ni vill och kom tillbaka med ett förslag!”. Är det så borde man byta ut en hel del höga chefer hos myndigheten, om det har gått till på det sättet.

Ett annat problem är hur polisregionerna i Väst och Syd har valt att tolka just villkorsgivningen. I Skåne valde högt uppsatta poliser att aktivt frångå Stockholms version av tillämpningen eftersom man ansåg att det inte var ”en framkomlig väg”. Samma resonemang användes senare i Västra Götaland efter att man först testat Stockholmsversionen och kommit fram till att den inte fungerade.

Det föll inte väl ut hos ledningen i huvudstaden, berättar Göran Rickmer.

– I stället för att fråga sig varför andra stora distrikt inte arbetade som en själv, så var slutsatsen att Väst och Syd inte var lojala. Det är därför man hänger upp sig på enhetlighet eftersom man vill tvinga in alla i samma led. Det är därför handboken kommer till och det är egentligen huvudsyftet.

Förslagen på åtgärder är en tydlig indikator på vilken väg man vill gå, menar Göran Rickmer. Han är förvånad med tanke på myndighetens slutsats att villkorstrappan inte var något ”framgångskoncept” – och inte låtit spetskompetensen inom polisen få komma till tals.

– De är specialister på brottsförebyggande arbete. Egentligen är det så här: vem beordrade rättsavdelningen att välja den här vägen? Ordningslagen ser likadan ut oavsett var den appliceras i hela Sverige, men det här är ju en aktiv tolkning man har gjort som bara gäller idrott och fotboll.

– I min värld har man tagit villkorstrappan som den ser ut i dag, skruvat till den lite och sen ska man få alla ska använda den likadant överallt.

Nu oroar sig klubbrepresentanterna för att deras svar till polisen inte ska tas på allvar.

– Det här med remissförfarandet, om jag ska vara krass, är snarare ett alibi för att sen kunna säga: ”Ni har ju fått vara med och tycka till”. Det skulle vara väldigt intressant att lägga slutversionen med utkastversionen bredvid varandra och se hur många punkter som skiljer sig åt. Jag tror inte att det kommer vara mycket, säger Mats Jonsson.

Polisen fortsätter att betona att villkorstrappan inte existerar som begrepp eller arbetsmetod, men i väntan på det nya dokumentet i vinter så är den nuvarande lagstiftningen och strukturen fortfarande aktiv.

Mats Jonsson tar ton och lägger ut både ord och resonemang kring vad man tryckt extra hårt på i arbetet med remissvaret. Djurgårdsrepresentanten pratar med hela kroppen när han pedagogiskt försöker förklara luckorna i myndighetens analys av läget.

– Man ska ha klart för sig, att hur det de facto ”ser ut” i dag är polisens tolkning. De stannar på halva vägen och tar bara med det som är talande för deras egna mål, visioner och syften, säger Jonsson och tar en klunk kaffe innan han fortsätter:

– Den andra delen som finns i förarbetena, där det faktiskt framgår vem som ska göra vad, glömmer man bort helt. Där, och i lagtext, finns bland annat klargjort att ”arrangörerna ansvarar för att god ordning råder”, men vad innebär det? Vad innebär att det ska råda god ordning? Vad ligger i begreppet ”ordning”?

Enligt Jonsson berör detta inte arrangörens relation eller hantering av brottslighet, utan snarare om kö- och biljettsystem, brandberedskap och liknande frågor.

Han anser att det uppstår ett problem när man från polisens håll inte ger hela bakgrunden till förarbetet.

– Där pratas det om ”kvalificerade polisiära arbetsuppgifter”. Där har vi då lagbrott som begås där polisen ska kliva in och agera. Det var vad lagstiftaren ansåg från början. Men hoppar man helt över det hamnar innehållet i en annan kontext. Redan där kan man ju se det som att vi har en partsinlaga, alltså polisens version av hur lagstiftningen ska tolkas. Polisen skapar inte lag, de rättar sig bara efter och tillämpar densamma. Men det är uppenbart att de inte haft rätt i alla delar. De ärenden som är överklagade och där klubbar har fått rätt visar ju det. Polisen har fått på fingrarna för att man inte riktigt har följt den lagstiftning som det var tänkt, säger Jonsson.

Fredrik Söderberg saknar två övergripande saker. Den första punkten rör tydlighet i beslutsfattandet, den andra polisens faktiska ansvarsområde i samband med konstaterade ordningsstörningar.

– De personer som faktiskt arbetar med arenasäkerhet och idrottsrelaterad säkerhet från polisens sida ska vara de som godkänner villkoren i slutändan – inte en enskild handläggare som inte har någon bäring i verksamheten.

”Underbetyg till oss och polisen”

Samtidigt saknar Söderberg tydlighet i hur polisen rent konkret ska sköta sitt arbete.

– Det är ju fortfarande så att alla delar i villkoren är väldigt kollektivt bestraffande – dels ansvarsöverförandet till arrangören, dels kollektiv bestraffning mot publik som inte begår ordningsstörningar. Delen om hur polisen tar ansvar för att lagföra personer som faktiskt begår brott saknas helt i tillämpningen.

I våras sa du, Göran, att ”villkorstrappan är kanske det största hotet i svensk fotboll just nu” – står du fast vid det?

– Absolut, men hoppet är det sista som överger en. Svensk fotboll har en dialog med polismyndigheten och de där uppe som ska ha helikopterperspektivet och se helheten. Jag hoppas verkligen att det bär frukt så att det inte kommer ut någon uppgradering av den befintliga villkorstrappan, säger Rickmer som samtidigt höjer ett varningens finger.

– Kommer det ut en liknande produkt i andra änden så kan jag säga att vi har ett ännu större hot mot svensk fotboll än tidigare.

Göran Rickmer poängterar återigen varför.

– Den är kontraproduktiv och kommer inte ge resultatet man efterlyser. Jag tycker att det är så fascinerande att det här bara får fortgå. Det är ett sådant underbetyg till oss och polisen, att inte vi får till dialogen och att man inte ser vad det faktiskt är för något... Kunskapen, kompetensen och forskningen finns där för vägen framåt, så ska vi hålla på och diskutera det här. Vi vet redan att om de inte gör radikala ändringar i det här förslaget så kommer det inte att ge en effekt. Och då kommer det vara ett gigantiskt hot mot svensk fotboll.

Mats Jonsson tar vid. Han är oförstående till både inkonsekvensen och motiveringen till beslut kring kapacitetsneddragningar. Åtgärderna är helt enkelt inte proportionerliga till det som faktiskt händer på läktarna.

– Man kan göra en dum jämförelse: hade man infört de säkerhetsföreskrifter som i dag finns på flyg innan den 11 september 2001 hade folk börjat att gå till Mallorca i stället. De hade inte förstått varför. Det är likadant här – vi kan införa vilka restriktioner som helst om det bara finns en bäring i det som sker på läktarna. Förståelsen finns inte eftersom det är inkonsekvent. Hade man infört det här på 90-talet när det var som mest stökigt hade nog fler människor tänkt: ”Okej, det här måste vi göra”. Men alla siffror talar om att det blir lugnare och lugnare på fotbollsmatcher.

Göran Rickmer bryter in.

– Det här är ju den stora utmaningen, att vi hela tiden utmålas som ett ställe utan lag och ordning, säger han.

– För mig blir det bara befängt och jag blir ledsen att folk tror att vi inte gör det vi kan.

– Ja, jag vet. Jag blir provocerad, säger Söderberg.

I slutet av intervjun passar Göran Rickmer och Fredrik Söderberg på att ställa frågor till Noa.

Budskapen är tydliga.

– Varför sätter vi rättsavdelningen på att vara beslutande kring villkor som är helt verkningslösa, i stället för att ta tillvara på den kompetens som finns inom myndigheten och arbeta tillsammans där? Och varför ska arrangören ansvara för att sköta kvalificerade polisiära uppgifter när vi varken är lämpliga eller har den utbildning eller befogenhet till att göra det?, undrar Fredrik Söderberg och avslutar:

– I takt med det skulle jag jättegärna önska att polisen blev en mer kommunikativ myndighet att prata med och föra fram sitt budskap till så att vi kan pysa ut lite luft ur den här tryckbehållaren. Det är nödvändigt för alla, inte minst för polisen själva.

Göran Rickmer:

– Varför utnyttjar man inte den kompetens och kunskap som finns vad gäller brottsförebyggande åtgärder, i form av samverkan och dialog?

Tror du inte att de tycker att den utnyttjas?

– Då får de motivera det på något sätt, säger Fredrik Söderberg.

Rickmer fyller i.

– Nämn något annat sammanhang där polisen agerar och jobbar på det här sättet. Polischeferna, Noa och övriga kan inte skylla på rättsavdelningen. De jobbar på uppdrag, de anställda är poliser i grunden och det finns individer som har övergripande ansvar. De kan inte skylla ifrån sig och säga: ”Det är rättavdelningens tolkning av det hela”. Det är för mig helt felaktigt.

Hammarbys evenemangsansvarige har också en sista fråga till Noa.

– Hur kommer det sig att ni frångick det vi var bäst i Europa på? Innan villkorstrappan kom var vi bäst tillsammans med polisen. Utländska poliser, ligaföreningar, förbund och klubbar kom till Sverige för att se vad vi gjorde som man misslyckades med i Europa. Där hade man jätteproblem med ökat våld, rasism och pyroteknikanvändande. Då var Sverige ett land som kunde påvisa att mängden pyroteknik inte ökade utan minskade vissa år, men överlag låg ganska latent.

DAILY Bråket om villkorstrappan

Aftonbladet Daily med Oisín Cantwell, nyhetskrönikör på Aftonbladet och Stefan Hector, operativ chef på NOA.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen

ANNONS

Spika, halvgardera eller helgardera? Stryktipset ställer 13 frågor – har du svaren? Spel från Svenska Spel Sport & Casino AB. Åldersgräns 18 år. Stodlinjen.se

Extern länk från Svenska Spel Sport & Casino AB

Till Stryktipset

Fredrik Söderberg (AIK), Mats Jonsson (Djurgården) och Göran Rickmer (Hammarby)
Publisert:

Aftonbladet

/

Sportbladet

/

Fotboll

/

Allsvenskan i fotboll

LÄS VIDARE

SIMON BANK: Svensk supporterrörelse är för smart för det här

Sportbladet – Allsvenskan

Prenumerera på vårt nyhetsbrev om Allsvenskan – krönikor, reportage, intervjuer, granskningar och rankningar.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Allsvenskan i fotboll

AIK Fotboll

Hammarby IF Fotboll

Djurgårdens IF Fotboll

Pyroteknik

Stefan Hector

Noa, Nationella operativa avdelningen