Mellbergs BP vann på knock

Bolin: Han är en vinnare även på sidlinjen

1 av 3 | Foto: OLLE WANDE / BILDBYRÅN
FOTBOLL

Legendarernas kamp? Den vann Olof Mellberg.

På knock.

Räck upp en hand den som för ett par år sen sa att vi skulle få se både Johan Elmander och Olof Mellberg i superettan.

Nä, tänkte väl det. Nåväl, nu är de här.

Mellberg som tränare för nykomlingen Brommapojkarna och Elmander som skugganfallare i sitt hjärtas klubb, Öis.

Och i dag möttes de alltså, på nya Grimsta, med huvudläktare som gick i hemmalagets färger rött och svart.

Uppenbart inspirerade av en fräschare dekor tog Mellbergs BP tag i taktpinnen per omgående och satte Elmanders Öis under starkt tryck.

Spel som skulle gjort ’Pep’ tårögd

För den som kan sin Mellberg som spelare kändes det möjligen en smula märkligt att se ett tekniskt skickligt och passningsorienterat BP vårda bollen så ömt att det hade gjort Pep Guardiola tårögd, men det är tydligt att den gamle hårdföre och inte sällan elake försvarsbjässen, med 117 landskamper i bagaget, köpt klubbens spelfilosofi rakt av.

När Melberg gick ut till halvtidsvila såg han mycket nöjd ut.

Och fattas bara annat.

BP ledde ju med 1-0 efter ett mönsteranfall som avrundades med att Christopher Brandeborn på ett tillslag mycket vackert tryckte in bollen efter frejdige vänsterbacken Joel Qwibergs fina inspel.

Qwiberg var en av planens giganter.

Markus Gustavsson en annan.

Köpte korv

Och det var Gustavsson – med ett förflutet i Örgryte 2007-10 – som fick Mellberg på om möjligt ännu bättre humör i andra halvlek.

Inte enbart för att han styrde och ställde efter behag centralt på mittfältet utan minst lika mycket för att han punkterade tillställningen med två fina mål.

Vid 2-0 fintade han upp annars vasse Öis-keepern Stojan Lukic i korvkön med en frispark, som Lukic trodde skulle bli till ett inlägg, men där lurige Gustavsson umgicks med helt andra planer.

Han tryckte helt enkelt bollen på – och i – mål.

Vid 3-0 var Lukic mer med på noterna, men det hjälpte inte särskilt mycket. Efter en patenterad 30-metersrusch med bollen under kontroll fyrade Gustavsson av en missil som utan pardon nådde sitt mål.

Game over, såklart.

Kommer få anbud från allsvenskan

Några ord om Markus Gustavsson kan vara på sin plats innan vi avhandlar Mellberg och Elmanders insats.

Den skäggprydde 27-åringen var en av superettans absolut bästa innermittfältare när han spelade för Ljungskile för ett par år sen, men till åtminstone min stora förvåning valde han BP i Norrettan i stället för att växla LSK mot ett allsvenskt lag.

Nu är Gustavsson tillbaka i elitfotbollen igen och om det fanns spioner från allsvenska klubbar på plats på Grimsta denna eftermiddag skulle det inte förvåna det minsta om det kommer nya anbud från högsta serien redan i sommar.

Så bra är han, BP:s spelmotor.

En vinnare

Tillbaka till Olof Mellberg som fått en flygande start på sin tränarkarriär och som, vad jag kan förstå, är stort uppskattad i BP. Framför allt för sin förmåga att slipa på detaljer i spelet och att motivera sina spelare.

Mellberg tog upp BP i superettan direkt, ledde nyligen laget till semifinal i Svenska cupen och har inlett säsongens seriespel storstilat med fyra poäng på två matcher och målnollan intakt – trots tufft motstånd.

Att han är en vinnare på planen visste vi.

Att han är en vinnare även vid sidlinjen blir alltmer uppenbart.

Elmander underkänd

Mellbergs gamle landslagskompis Johan Elmander hade en desto jobbigare eftermiddag på Grimsta.

Elmander, i tröjnummer 3, det han hade i moderklubben Holmalund, sprang och sprang och sprang, men fick i ärlighetens namn inte särskilt mycket uträttat.

Om det handlade om ovanan vid konstgräs eller att hans Öis mötte en för dagen mycket bättre motståndare ska vi låta vara osäkert, men betyget på den gamle landslagsstjärnan kan bara bli ett:

Underkänt.

Att Elmander byttes ut med tio minuter kvar att spela kom med andra ord inte som någon överraskning. Knappast ens för honom själv.

ARTIKELN HANDLAR OM

BP

Superettan