Seger – men ångesten är kvar

FOTBOLL

KÖLN

För första gången sedan 1998 har Frankrike vunnit en VM-match.

Jaha.

Spelar de inte bättre så dröjer det minst fyra år till innan de vinner en till.

Foto: Äntligen Frankrike vann en VM-match för första gången sedan 1998. Claude Makelele tar rygg på målskytten Patrick Vieira.

Jag vet inte hur ångesten luktar och jag vet inte hur den låter ­ men numera vet jag i alla fall hur den ser ut.

Knappt tio minuter in på andra halvlek i Frankrikes ödesmatch mot Togo skyfflade Franck Ribéry bollen över tomt mål från tio meter. Det var en chans bättre än en straffspark, och det var ytterns andra jättemiss på en kvart.

Motståndarfansen kallar den ärrade Ribéry för ”Quasimodo” efter den groteskt vanskapte ringaren i Notre Dame och när hans ansikte förvreds av skräckblandad besvikelse var det lätt att förstå varför.

Av matchen som Les Bleus var skyldiga ­ ja, skyldiga att vinna återstod mindre än 40 minuter.

Av ångesten som höll på att byggas upp inom de franska spelarna återstod en evighet.

Så kom nästa anfallsvåg, och Ribéry hittade in till den väldige Patrick Vieira.

Stoj? Knappast

På sin 30-årsdag spann fransk-senegalesen runt, vred in en höger i det långa hörnet ­ och lossade nervknutar som var sisådär en 10, 15 minuter ifrån att krampa ihop totalt.

När Thierry Henry satte tvåan fem minuter senare hade Frankrike äntligen vunnit sin första VM-match sedan finalen 1998.

Läge för stoj och gamman för laget som spelade utan Zizou, men med Trézéguet?

Rätt och slätt ­ nej. Snarare läge för mer ångest. Togo är lägst rankade av alla VM-lag ­ de har plats 61 på Fifa-listan, precis bakom Uzbekistan ­ och gjorde dessutom en ganska dålig match.

Spanien ska plöja ned dem

De slarvade med bollen i fel lägen, fuskade med hemjobbet och struntade i att täcka igen ytor mellan lagdelarna.

Och likafullt ­ lik jävla förbannat ­ lyckades Frankrike undvika att göra mål under nästan en hel timmes spel.

Finns det någon logik i fotboll kommer ett fräscht, tempostarkt Spanien att plöja ner dem i jorden i åttondelen.

Men ja – Spanien, åttondel och logik? Ni hör ju själva.

Efter matchen var flera av de togolesiska spelarna ivriga att byta tröjor med sina berömda motståndare.

Fransmännen accepterade visserligen ­ men omedelbart efteråt gick både William Gallas och Florent Malouda demonstrativt ut till sidlinjen och kastade sina Togo-tröjor till publiken.

Även om jag älskar mycket med den franska fotbollen har jag ursinnigt svårt med arrogansen som de inte ens verkar vilja skaka av sig.

Erik Niva