Orkanen är här

FOTBOLL

Sjögren: Allt handlar om image, yta och­ ­varumärken – därför behövs idioterna

1 av 3

Bilarna står skyddade i garagen, nattklubbarna har förstärkt bevakningen och gymmen bommat igen med dubbla lås.

Wolfsburg står på tå inför premiären av Bundesliga.

Orkanen Bendtner har kommit till staden.

Foto: Sportbladets Patrik Sjögren.

Det fanns en tid när Preben Elkjaer Larsen kunde röka nästan under matcherna, Eric Cantona hoppa upp på läktaren och börja slåss och Robin Friday under sin sex år korta karriär hinna med att göra världens vackraste mål, reta upp världens bäste back och stå för världens märkligaste målgest för att sen sparka ner en motspelare, bajsa i en väska och åka till puben igen.

Det är tyvärr en svunnen tid. Vi ska i­nte romantisera missbruk av alkohol, tobak, våld eller att bajsa i väskor men vi ska romantisera profilerna. För det börjar tyvärr bli ont om dem.

I juni i år lämnade 29-årige David Bentley fotbollen och en veckolön på 575 000 kronor med en enkel förklaring:

– Hela sporten har förändrats med de sociala medierna och alla pengar som kommit in i den. Det är jobbigt att inse det men fotbollen har blivit tråkig, förutsägbar och för kalkylerande. Det var inte ett alternativ för mig att fortsätta.

Staden förbereder sig för fullt

Uttalandet kom ett par månader efter att Chelseas José Mourinho lyriskt förklarat 2–0-segern mot Liverpool med en mening: No mistakes.

I en tid när fotbollen nästan uteslutande handlar om taktik och riskminimering kan man lätt undra hur länge det dröjer innan spelarna förvandlas till robotar och planerna till schackbräden för tränarna. Det är i sådana tider det är så uppfriskande med spelare som sticker ut, krossar alla föreställningar och går rakt emot vad som förväntas.

Just nu håller Liverpools billackeringar på att beställa in kamouflagefärger, stadens fyrverkriaffärer laddar lagren och kvinnofängelset sätter upp dubbla reglar på dörrarna inför Mario Balotellis förväntade ankomst.

I Wolfsburg har alla stadens bil­ägare redan haft en vecka på sig att kasta på skyddsplasten, gymmen att förstärka dörrarna och pizzerierna att dela ut bilder sinsemellan på den kommande problemkunden. Nicklas Bendtner har dundrat in i tysk fotboll med hela sin skandalfyllda historia i tätt släptåg.

Bendtner är kaos

De som följer mig i sociala medier eller lyssnar på Sportbladets podcasts vet att jag har en stor förkärlek till den långa dansken. Det beror inte på att jag tycker han gjort rätt som vandaliserat bilar, anklagast för misshandel, suttit med ett leende under en tyst minut, kört rattfull eller gång på gång dragit ner byxornas offentligt. Senast för att piska en taxibil med sitt skärp. Det beror på att han gör fel. Han är mänsklig.

Dagens fotbollselit handlar nästan uteslutande om image, yta och varumärken. Varje steg och kommentar kalkyleras, förbereds och läggs till rätta. Bayern Münchens spelare greppar sina tröjor för att se mer bitiga ut och Cristiano Ronaldo står på tå för att verka längre på lagofotot. Leo Messi har under 27 år aldrig sagt något fel – eller snarare knappt vågat säga något alls. Det enda kontroversiella med världens kanske bäste fotbollsspelare är hans klädval på Ballon d’Or-galorna.

Därför behövs skandalmakarna. Eller idioterna om ni så vill. De som gör att du själv står på tå varje gång de får bollen på planen – eller syns på stan utanför – eftersom du aldrig vet vad som ska hända. Du kan aldrig resonera dig fram till hur de tänker. Du kan aldrig förutse något av deras beslut.

Det sägs att ordning är för idioter. Att genier behärskar kaos. Nicklas Bendtner är kaos. Det måste ju göra ­honom till geni.

Varför är vi idioter nog bara för dumma för att förstå.

ARTIKELN HANDLAR OM

Bundesliga