Demokratiutredaren varnar: ”Ett elitstyre”

FOTBOLL

Olle Wästberg: ”Demokratin måste vara förankrad”

Foto: Olle Wästberg.

Hundratusentals engagerade supportrar, ett par procent engagerade föreningsmänniskor.

Regeringens demokratiutredare Olle Wästberg hissar varningsflagg.

– Demokratin måste vara förankrad, annars är det elitstyre, säger han.

Enligt Som-institutet är närmare 80 procent av svenskarna nöjda med sin demokrati, samtidigt upplever bara 20 procent att de har en möjlighet att inverka på politiska beslut.

Olle Wästberg, ansvarig för demokratiutredningen, ser fotbollens bristande engagemang som uttryck för en samhällsutveckling. Och han ser det som ett problem.

– Det är det ju. Till att börja med är det en generell tendens, det gäller alla organisationer över huvud taget. Partiernas medlemstal har mer än halverats på tjugo år, ungdomsförbunden är tio procent av vad de var för fyrtio år sedan.

”Finns ett glapp”

– Det är dels ett interndemokratiskt problem, men det väsentliga är att folkrörelserna varit en brygga in i annat demokratiskt arbete, och det funkar de inte längre som. I alla fall inte i det rent föreningsdemokratiska, även om det faktum att många samlas och till exempel spelar fotboll tillsammans har en betydelse.

Fotbollen hyllas för sitt värde som integrationsbyggare, för sitt engagemang och sin representation bland annat för unga med utländsk bakgrund. Samtidigt är representationen i beslutsprocesser oerhört låg. Det finns ett glapp där?

– Ja, det finns ett glapp.

Och baksidan är att mer makt samlas på färre händer?

– Ja, det är precis så det blir. I politiken, även bland de politiskt valda, är det färre och färre som har allt fler uppdrag. Detta är ett demokratiskt problem, när en bråkdel av de som förut hade förtroendeuppdrag förr har det idag. Hela det demokratiska sättet att vara blir tunnare.

I fjol skrev du i en debattartikel att ”demokratin måste kunna hantera demokratin”. Vad menar du med det?

– Jag menar just detta, att de demokratiska organisationerna måste också se till att demokratin är tillräckligt förankrad, i annat fall är det inte längre demokrati utan ett elitstyre.

”Använda nätet”

Hundratusenkronorsfrågan är hur man kommer till rätta med problemen. Det pratas om att dels hålla demokratin levande med medlemsmöten, dels introducera digital demokrati. Hur ser du på det?

– Naturligtvis måste alla folkrörelser i långt högre grad använda sig av nätet för att nå ut, för att kommunicera, för att hålla medlemmarna aktiva. Den som är intresserad av, låt säga, Sydafrika, kontaktar inte en Sydafrika-grupp, utan tar en repa på nätet. Majoriteten av förstagångsväljarna i förra riksdagsvalet uppgav Facebook som sin viktigaste informationskälla. Rörelserna måste synas på nätet, bygga medlemskommunikation där.

– Det andra är att man inte får falla för att centralisera makten bara för att det finns få aktiva. Man kan göra tvärtom, och decentralisera makten.

”Hundra år sedan”

Finns det säkra digitala lösningar?

– För årsmöten? Det finns, det kräver e-legitimation och så, men kan man deklarera på nätet så kan man självklart rösta på nätet. Men det handlar inte bara om det, det finns en gemenskap också. Man lär känna människor och så. Så att, visst, man kan göra mer, men jag tror mer att det handlar om att använda nätet för att engagera människor.

– Vi lever fortfarande i en 1900-talsfolkrörelsetid. Idrottsrörelsens flesta klubbar grundades för hundra år sedan och lever fortfarande i samma stadgevärld, där finns det anledning att modernisera sig.

ARTIKELN HANDLAR OM