Alfelt: Kan vara en syrgasbehandling för en hel förening

Foto: Bildbyrån
Det var glada miner på Mats Gren, Frank Andersson, Torbjörn Nilsson och Alf Westerberg efter segern.
FOTBOLL

MALMÖ. En seger kan vara så mycket mer än tre poäng.

Den kan vara en syrgasbehandling för en hel förening.

IFK Göteborgs andra hemmaseger för året ger andrum och en efterlängtad chans till att skapa lugn i den oroliga atmosfären på Kamratgården.

På något vis är det så klart en Westerbergeffekt även om jag inte tror att tränarbyten under säsong ger så värst mycket på längre sikt.

Kortsiktigt däremot kan en ny röst, som man så ofta säger, bidra till ett lyft. Förmodligen mer en psykologisk effekt av att spelare känner av allvaret och gör det jobb man tidigare tröttnat på att göra i en alltigenom negativ miljö.

Göteborgs lagdelar stod sällan perfekt. Passningsspelet var inledningsvis hämmat och osäkert. Man vände ofta hemåt när man kunde gått framåt. Länge var det IFK Norrköpings match i en första halvlek som var en av årets mest underhållande i allsvenskan så här långt.

Ingen större skillnad på spelet

Efter att Sören Rieks och Mix Diskerud vänt 0–1 till 2–1 precis före pausvilan var det dock Göteborgs match även om Norrköping spelmässigt hade en hel del boll i andra halvan av andra halvlek.

Men 4–1 och en straff i stolpen kan man inte snacka bort. Göteborg gav sig själv andrum tack vare att alla spelare matchen igenom gjorde det jobb man tidigare fuskat med, medan Norrköping med sin fjärde raka förlust närmar sig en oväntad kris.

Frånsett att pådrivaren Sebastian Eriksson var tillbaka i sin rätta roll i mittfältet kunde inte jag upptäcka någon större skillnad på Blåvitts spel under Alf Westerberg och Torbjörn Nilsson jämfört med hur Jörgen Lennartsson la upp taktiken. Skillnaden var inställningen, arbetsinsatsen och förmodligen en ganska stark revanschlusta som kom upp till ytan när klubben tog det drastiska steget att sparka tränaren.

Förmodligen hade den inställningen kommit fram någon gång även om Lennartsson fått vara kvar. Spelare har både sin stolthet och sin närmaste framtid att spela för. Som Emil Salomonsson resonerade i pausintervjun blir man inte attraktiv om man gör dåliga matcher.

Säsong som präglats av negativism

Fortfarande är det inte så värst många poäng upp till Europaspelsplatserna och det är självklart dit en klubb som Göteborg ska sikta även under en säsong då det mesta präglats av negativism.

Även om ingenting i korridorerna lösts av storsegern kan alla, ordförande Frank Andersson, sportchef Mats Gren och alla under dem, andas ut lite grand. Fansen är glada igen. Det är viktigt, för det återspeglar sig i truppens känsloliv. Nöjda fans ger nöjda spelare som känner sig viktiga igen. Søren Rieks och Sebastian Eriksson var pådrivande. August Erlingmark gjorde ett stort jobb och fick göra sitt första allsvenska mål.

På topp sprang Tobias Hysén som alltid så rätt och smart. Otroligt jobbig för Norrköpings försvar.

Verkligheten har kommit ikapp

Ett försvar som tränaren Jens Gustafsson i paus kallade för mjäkigt vilket var ett målande och bra ord för den osäkerhet som just nu finns i det lag som för inte så värst länge sen utmanade Malmö FF om serieledningen.

Norrköping har tappat väldigt många spelare sen sin serieseger 2015. Nu har verkligheten på något vis kommit ikapp. Hösten kan bli tuff för Gustafsson och hans spelare som så gärna vill ha ett bollhållande och spelförande spel men som nu inte har den riktiga spetsen i de individuella prestationerna. Förutom när Niclas Eliasson emellanåt visade upp sin fina teknik men han lär väl också snart försvinna.