Udda scenerna efteråt – förlorarna firade

Asllani: Jag har lovat bort mina två tröjor

avKristoffer Bergström

LIEPAJA. Ett lag vann, båda firade.

Svenskorna var förbryllade över scenerna efter 4–1-segern mot Lettland.

– Jag vet inte om det var för prestationen eller för att vi lovade bort våra tröjor, säger Kosovare Asllani.

Såhär är det att möta vad som emellanåt kallas ett blåbär.

Lettland spelade sin första tävlingsmatch mot Sverige 1993 och förlorade med 9–0. När lagen ställdes mot varandra i ett EM-kval 26 år senare var 4–1-förlusten en upplevelse att minnas.

Som om av guldtråd

Efteråt klappade de vinröda om varandra. Publiken blåste upp rena karnevalsstämningen med dans, trummor och sång. De spelare som bytt till sig ett matchställ från svenskorna kramade tyget som om det var vävt av guldtråd.

– Jag har lovat bort mina två tröjor. De ska få dem därinne. Det är en stor match för dem. Det märks, säger Kosovare Asllani.

Ja, de jublade och firade?

– Ja, jag vet inte om det var för prestationen eller för att vi lovade bort våra tröjor.

Mittfältaren slog tre assist, alla på hörna, och tycker sig redan ha märkt att sommarens VM-brons har höjt hennes och lagkamraternas status.

”Tror inte att de vågade”

– Jag tror att alla damfotbollsspelare i världen, oavsett division, kollade på VM och vi gjorde det väldigt bra. Det märks att de här har haft koll på oss och det är bara positivt, säger hon.

Caroline Seger märkte också av motståndarnas respekt och glädje att få ställas mot en stornation. Men veteranen var frustrerad ute på gräset: att möta ett så kompakt försvar var sannerligen inte roligt, menar hon.

Och någon tröja gav hon inte bort.

– Jag tror inte att de vågade. Jag gav inte sken av att vilja prata med någon, säger Seger.

ARTIKELN HANDLAR OM