031-LEGENDAR

FOTBOLL

Meriterad som få - nu ska Jonas Olsson träna IFK till guld

1 av 3 | Foto: ANDERS DEROS

GÖTEBORG

Sex SM-guld och stora framgångar i Champions League.

Meriterna i svensk klubbfotboll är det få som slår.

Jonas Olsson, 37, är en legendar i blåvita kretsar - men relativt okänd utanför 031-området.

- Det sitter i väggarna att vi ska vinna serien, säger IFK Göteborgs nye tränare.

Dagarna innan comebacken på Kamratgården i höstas ljög Jonas Olsson.

- Jag borde givetvis ha varit helt ärlig och bad sedan reportrarna om ursäkt. Synd att det ska behöva vara så i den här branschen, säger urgöteborgaren som upprepade gånger svarade nej på frågan om han hade fått ett kontraktsförslag från IFK Göteborgs sportchef Håkan Mild.

Den dåvarande tränaren för division 1-klubben FC Trollhättan var något av en högoddsare när han och Stefan Rehn efter mycket spekulationer presenterades som IFK Göteborgs nya tränarduo.

- Jag var ju här 17 säsonger innan och behövde väl en minuts betänketid när Håkan ringde. Väldigt roligt och naturligtvis en jätteutmaning att få chansen i Blåvitt.

Som lovande mittback lämnade Jonas Olsson Hisingsgänget Tuve IF och skrev på för IFK Göteborgs U-trupp 1987. Sommaren året därpå flyttades han upp i a-laget. Men karriären kantades av skador och sjukdomar. Våren 1990 upptäcktes en tumör i foten.

- Tack och lov var den godartad och de opererade bort den stora klumpen. Men läkarna sa att foten inte skulle hålla för elitfotboll och att det var färdigspelat för min del.

Men Jonas Olsson gav inte upp och två och ett halvt år senare kunde han åter köra för fullt. Då kom nästa smäll.

- Jag bröt benet på träningen, två dagar innan matchen mot Milan. Det var givetvis väldigt tungt.

”En fantastisk tid...”

Perioder av rehabilitering blandades med suveräna insatser. Jonas Olsson deltog i samtliga fyra Champions League-säsonger och IFK Göteborg blev svenska mästare sex gånger under 90-talet.

- Det var en fantastisk tid. Jag var med och vann sex guld men har bara fyra medaljer eftersom jag hade spelat någon eller några matcher för lite de andra två åren.

1998, redan vid 28 års ålder, satte en knäskada definitivt stopp och i stället inleddes tränarkarriären omgående. Efter två år som ansvarig för J-truppen blev han assisterande till Stefan Lundin i a-laget. Tre mediokra säsonger senare, med en kvalplats mot Västra Frölunda 2002 som absolut bottennapp, var det dags för en förändring.

- Ett miljöombyte kunde vara bra efter 17 år i Blåvitt. Jag gick till FC Trollhättan 2004 och det var nyttigt och lärorikt att vara huvudansvarig.

Nu ska han tillsammans med forne lagkamraten Stefan Rehn göra IFK Göteborg till ett topplag igen.

Hur har det hittills fungerat med delat ledarskap?

- Det har fungerat fint. Vi har många intressanta diskussioner och visst har vi olika åsikter om smågrejer ibland. Upplägget är bra och man tar intryck av varandra.

Många tror att Stefan är den som kommer att stå i rampljuset.

- Det får han gärna göra när det gäller tv-intervjuerna. Nä, men det är bra om vi kan dela på det så mycket som möjligt. Det är så mycket runt omkring nuförtiden.

Spontant känns ni som ett typiskt mittenlag.

- Det får står för dig. Vi har ett bra lag med spännande spelare och vår ambition är givetvis större än att hamna i mitten. Det sitter i väggarna här på Kamratgården att man ska försöka vinna serien. Och det kan man inte komma ifrån.

JONAS OLSSONS OM...

Markus Eriksson

ARTIKELN HANDLAR OM