Glöm all matematik - knocka England i kväll

FOTBOLL

KÖLN

Vi b höver inga miniräknare, ingen radio, inga griffeltavlor, tarotkort eller spelschema för att förstå vad som gäller:

Sverige-England, i kväll klockan nio, en gigantisk match.

Den handlar om att vinna.

Man måste jämföra.

Det var lille Anton Glanzelius som sa det, i den fina, fina filmen Mitt liv som hund. Och vi har verkligen jämfört oss gula och blå de senaste dagarna.

Vi har jämfört målskillnader och målkvoter, Dwight Yorke och paraguayansk moral, Tyskland och Ecuador, Lagerbäcks glasögon och Erikssons.

I kväll spelar England och Sverige inför 40000 åskådare mitt på Rhenlandet, och det tog mig en helg att komma fram till det här:

Jämförelse schwämförelse.

Sverige är här för att vinna. England är här för att ta poäng.

Det finns ingen anledning att jämföra, inga skäl att ens fundera på en läggmatch.

Kim igen - offensivt val

Det har varit så lätt att stirra sig blind på vad som händer i Berlin i dag, och tro att möjligheten att Tyskland bara blir tvåa i grupp A skulle skrämma bort Svennis från gruppsegern av rädsla för gamle Fritz.

Men England är inte i VM för att gå till kvartsfinal. De är här för att gå längre, och allt talar för att tvåan i Sveriges grupp möter Argentina i en eventuell kvartsfinal.

Och tro mig, ingen vill möta Argentina.

Svennis kommer till matchen i kväll med ett b-mittfält, utan Gerrard och istället den tekniskt svajige Owen Hargreaves.

Laget är bättre balanserat så, men det är lite försiktigt. Om Svennis velat spela sönder Sverige hade han satsat på Michael Carrick som balansspelare, inte den söndermobbade dammsugaren Hargreaves. Carrick bygger, Hargreaves river och bibehåller.

Jag trodde att Lagerbäck skulle vara den försiktigare, men han väljer återigen Kim Källström före Anders Svensson - ett offensivt val.

Christian Wilhelmsson har varit stark i sitt försvarsarbete, men orkar inte springa åt två håll i 90 minuter - det är därför Lagerbäck satsar på Mattias Jonson i kväll. Jonson kan springa åt alla håll (ofta samtidigt) i 90 dagar och 90 nätter.

Nyckeln för Sveriges del blir att försvara lågt och stänga passningsvägarna till Wayne Rooney, som smiter bakom ryggen på polaren Linderoth för att få boll.

Där framme kommer Henrik Larsson att söka boll mer nu, röra sig utåt kanterna och leta hål mellan ytterback och mittback.

Två krig väntar

Sverige behöver en poäng för att veta. Det kommer att bli en spännande kväll.

För England är det annorlunda.

Om Tyskland slår Ecuador i Berlin klockan fyra lämnar det engelsmännen med ett tydligt uppdrag:

Vinn striden - och slipp två krig.

Blir England grupptvåa väntar förmodligen Tyskland och Argentina. Det vore hemskt. Då kommer vi att stå där igen, med all denna vidriga krigsretorik, med tabloidreferenser till världskrigen och Falklandsöarna och"

"man ska nog inte tala om krig.

Inte här, inte just nu.

Alldeles nyss satt jag och drack en försvinnande liten, kall Kölsch - det överjästa ljusa öl som bara bryggs här runt Rhen - på en uteservering vid Kölndomen.

Delar av den gula armén gled omkring mellan ölstinna rader av blekmagar från Essex, tatueringar från Yorkshire och solsken från Liverpool som bar t-shirts det stod "Loverpool" på.

Svinig politik

Jag åt middag med Marc-Simon Sagal, en av USA:s främsta idrottspsykologer, och vi var överens om att de svenska spelarna borde se matchen som en enskildhet, att de skulle strunta i allt annat.

- Men så blir det väldigt sällan", sa Dr Sagal och log.

Nej, det blir sällan som man hoppas.

Och några timmar senare slog engelsmännen sönder Köln.

Det här har varit ett så sensationellt publik-VM, precis den drömbild av världen som Fifa vill visa upp. Men engelsmännen passar inte in, de slår av gammal vana och det är så lätt för good old England att peka på svinen och de tatuerade bröstkorgarna och säga: Vi skäms över er.

Men England ska inte skämmas över dem, England ska skämmas över årtionden av svinig politik som gött generationer av arga, unga män i Essex, Yorkshire, Liverpool som vill slå hela jävla världen på käften.

Det här är deras scen, deras krig, i brist på andra. När engelsmännen slår sönder en gata eller stad gör de om VM till bild i stället för motbild.

Så här ser världen också ut, bakom det festliga varumärkessminket.

En massiv match

I kväll har Sven-Göran Eriksson sin sista chans att slå Sverige, men han kommer att vara lika nöjd som Lagerbäck om det blir oavgjort.

- It"s a massive game, sa Fredrik Ljungberg.

- It"s a massive game, sa Henrik Larsson.

Det får vara hur massivt det vill.

I natt föll ett hårt regn över Rhen, Sverige hade fortfarande inte förlorat mot England i fotboll sedan 1968 och något säger mig att oavgjort är precis vad det blir i kväll - och det vore väl inte så himla illa ändå.

Om man jämför.

Simon Bank