Klumpigt, Svennis

FOTBOLL

Sportbladets Peter Wennman efter nya mötet med Chelseas ryske ägare: Varför tigger karln om stryk?

LONDON

Finns det en masochistisk läggning hos Sven-Göran Eriksson?

Varför tigger karln om stryk?

Foto: SEMESTER-FLIRT? Sven-Göran Eriksson har träffat Chelsea ägare Roman Abramovich - igen. Och nu är spekulationerna om hans framtid igång - igen.

Eller ännu mer rakt på sak:

Varför tycks Eriksson ha ett behov av att bete sig som en idiot med jämna mellanrum?

Jag har skrivit så många hyllningsartiklar till Svennis de senaste åren att jag inte vill veta antalet, jag har alltid varit grundpositiv till svenskens kvaliteter som fotbollstränare och som världsvan, elegant manager - han har varit en enorm pr-kraft för Sverige och för svensk fotboll.

Jag har också alltmer kommit att gilla hans förmåga att hantera den tuffa engelska pressen. Han har hållt en rak linje ända sen han landade i London, han har skiljt på det privata och det fotbollsmässiga och han har varit rättvis mot alla.

Ingen har fått några fördelar, han har inte fjäskat för enstaka, betydelsefulla fotbollskrönikörer (som vissa av hans företrädare gjorde) och jag vet att det har irriterat somliga av de bortskämda skribenterna.

Svennis fasad spricker på ett naivt vis

Svennis har verkligen hållt på sin integritet.

Därför är det så tråkigt att hans till synes oförvitliga fasad spricker på töntiga, larviga, klumpiga, naiva vis.

Jag tänker inte ta upp hans kärleksaffärer här, det har inte med fotbollen att göra. Jag ämnar till exempel inte citera den engelska söndagstabloid som i dag spekulerar i Svennis äventyr med en mystisk blondin i Båstad förra veckan.

Kan bara säga att det inte var särskilt smart att låta sig fotograferas. Det var inte heller särskilt smart att kliva ombord på Chelsea-ägaren Roman Abramovichs kryssare i Oslo i fredags kväll.

Om Svennis vill stanna utanför allt trubbel och hålla en låg profil, varför i hela friden gör han en sån sak?

Det är en provokation på högsta nivå. Det är att be om bekymmer. Och om han inte begriper det har mannen en skruv lös.

Rickard Rättrådig har redan börjat skriva mejl som säger: "Svennis gör väl vad han vill på sin semester".

Det håller jag med om. Det var min första reaktion när jag såg scoop-bilderna som norska Dagbladet publicerat: vaddå, han får väl träffa vem han vill?

Men det är ju inte riktigt så enkelt.

Sven-Göran Eriksson träffade Roman Abramovich, den stenrike ryssen, för ett år sen. Det var inte meningen att mötet skulle komma till allmänhetens kännedom, ty det var självklart att det handlade om en eventuell framtid som Chelseas manager för Eriksson.

Han tappar i trovärdighet

För tre månader sen mötte han sen Chelsea-direktören Peter Kenyon, och det var under ännu större hemlighetsmakeri. Men det avslöjades också, till Svennis stora förtret.

Det fick i alla fall till följd att Svennis kunde inkassera en fetare drömlön än nån annan manager i världen är i närheten av. Han fick förlängt kontrakt till 2008 och drygt 50 miljoner kronor i årslön.

"Alla" hatade Svennis för denna manöver, men nu skulle det åtminstone bli lugn och ro i det engelska fotbollsförbundet och den pengakåte svensken kunde inte begära mer.

Så nu, när Chelsea anställt portugisen Jose Mourinho som manager och Svennis misslyckats med att föra England längre än kvartsfinal i EM, vad gör då den så perfekte Sven-Göran Eriksson?

Jo, han smyger i väg från sin värmländska semesterort till ett möte med Roman Abramovich på dennes båt i Oslo. Sen låter han sig köras av Abramovichs chaufför tillbaka över den svenska gränsen. Hur tror han de engelska fansen, och den engelska pressen, uppfattar detta? Och FA, som inte visste nånting? Självklart var det bara en kompisträff!

Självklart ville de bara tacka för senast!

Självklart ville de bara ta en grogg och utbyta några artighetsfraser! Hoppas tolken hade kul.

Problemet är ju att Roman enbart talar ryska.

Problemet är också att Svennis underskattar folks slutledningsförmåga. Och ett annat problem är att han tappar allt mer i trovärdighet.

Alla turerna med Chelsea – förra gången

ARTIKELN HANDLAR OM