Vingelben – en osannolik hjälte

FOTBOLL

Patrik Ingelsten vet vad han ska göra – och han gör det mesta rätt

Nä, jag vet fortfarande inte vilka som vinner – men jag vet precis vad de behöver.

En jävla Vingelben.

Jag minns inte riktigt om det var i fjol eller i förfjol, men det var på Örjans Vall.

HBK slet ont men fick väl inte så mycket gjort, antar jag, för mitt i andra halvlek skrek någon från ståplats så det hördes ner till Nissan: – Men, din värdelösa jävvla Vingelben!

Lite Povel Ramelskt, sådär.

Den där spelaren hette och heter Patrik Ingelsten. Det jag minns mest av honom i HBK är att det var han som nickade ut Sporting ur Uefacupen, och att han var väldigt snabb. Janne Andersson använde honom som allt-i-allo och inhoppare i ett bottenlag, och ville inte ha honom kvar när kontraktet gick ut förra hösten.

Det var inte så att klubbarna stod på kö.

Trelleborg ville ha honom, Kalmar FF fick honom, och – nu kan Vingelben bli årtusendets mest osannolike vinnare.

Vi har ju ägnat ganska mycket energi det sista åt att prata om vad som gör ett vinnarlag.

– Kalmar FF är inte värdiga mästare, tyckte Djurgårdens Paul Lindholm.

– Det är inte bra för svensk fotboll om Kalmar vinner, utvecklade han.

Lars Lagerbäck, Roland Andersson och alla som någonsin jonglerat till fem med en fotboll sågade Lindholm. Standardsvar 1A: Värdiga mästare äro de mästare som blivit mästare ehuru de samlat flest poäng.

Jo, såklart.

Men utöver detaljen att Paul Lindholm snackar skit så har han ju en poäng.

Om det nu vore så att Kalmar FF vore ett extremt försvarsorganiserat lag (lite som de var för ett par år sedan) och de vann guldet så skulle det kunna vara negativt för svensk fotboll – om alla andra följde efter.

Potitiv fotboll av Kalmar

Men det skulle, i så fall, vara ett problem för klubbarna som följde efter. Inte för KFF. Trendängslan är negativt, vinnande fotboll är inte negativt.

Nu tycker jag ju att Kalmar FF spelat, i olika bemärkelser, positiv fotboll ändå sedan de gick upp i allsvenskan senast.

Och nu snubblar Vingelben för dubbeln.

Den mest osannolika säsongen i mannaminne kräver sina osannolika vinnartyper. Nu har HIF chockskrällt och Elfsborg gått vidare (mot ”ungrarna i Dinamo Bukarest” som Peppe Eng slog fast i TV4) inför publik som är antingen ointresserad eller intresserad av annat (som att anonymt och ynkryggat hota demokratiskt valda klubbledare). Och i allsvenskan är det de fula, skitiga, elaka kvar.

Djurgården, de som avgör vad som är bra och dåligt för svensk fotboll, spelar med åtta importer. IFK Göteborg maler ner motståndet som en fysisk stenkross. Och Kalmar FF har, efter Arí och 0–5-läxorna, återgått till att vara Kalmar FF med en stor Elm på topp och välorganiserad fart bakom honom.

Wernbloom liknar Gattuso

De osannolika vinnarna finns överallt.

?Pontus Wernbloom, en petad mittfältare som snabbspolades genom Mathias Svensson-kursen för nybörjare och blev höstens nyttigaste anfallare. Han har samma sorts seriefigurs-aura som en Gattuso, och jag är väldigt förtjust i honom.

Thiago Quirino köptes för 14 miljoner och har gått från att vara värd 14 kronor till att hoppa in lite här och var, göra mål lite då och då. Nu har han gjort fem och toppar Djurgårdens interna skytteliga.

Fjolårets komiska bomb som aldrig exploderade var när han jagade livet ur sig i sista omgången, iklädd guldskor, för att försöka göra det enda mål Dif-fansen aldrig ville se honom göra – det som skulle ge AIK guldet.

?Patrik Ingelsten har fått den där tydliga rollen som han aldrig fick i HBK. Systemet är inte särskilt annorlunda jämfört med Janne Andersson, men hos Nanne vet han sin plats och sitt värde.

I våras var det Arí och César som höll i boll tills han kom rusande. Nu är det David Elm som är referenspunkt i spelet, Viktor Elm vinner andrabollar och (en helt fri) César och Ingelsten fyller på från kanterna med sin fart.

Patrik Ingelsten vet vad han ska göra, och han gör det mesta rätt.

När han lär sig hur man avslutar kommer han att vräka in mål, under tiden gör han bara de som räknas.

Han har gjort första målet för Kalmar oftare än någon annan. Han gjorde KFF:s 600:e mål i allsvenskan för ett tag sen. Han avgjorde cupfinalen med en nick inte helt olik den mot Sporting. Om tre omgångar är det förmodligen så att ett osannolikt SM-guld firas av honom, av Wernbloom-boom-boom eller av Kurre.

Det är ju inte så illa pinkat.

Av en värdelös jävla Vingelben.

ARTIKELN HANDLAR OM