”Blåvitt är mitt landslag”

FOTBOLL

Nu har Alvbåge hittat storformen efter tuffa fjolåret: ”Jag började inte lipa som 2005”

1 av 2 | Foto: Vill bli en legendar John Alvbåge vill gärna följa i fotspåren av en lång rad blåvita målvakts­legendarer. Efter ett tufft 2012 har han nu hittat formen – och hållit nollan i de tre in­ledande matcherna.

GÖTEBORG. Han har inlett allsvenskan felfritt och gjort 15 räddningar på tre matcher.

Vägen fram har varit ­brokig, med motgångar som format honom.

Men succén har inte fått John Albåge att tänka på blågult.

– Blåvitt är mitt landslag, säger målvakten.

Det är första passet på Kamratgårdens naturgräs. John Alvbåge slänger sig på den gula äng som utgör plan inför torsdagens match mot Syrianska.

Han landar mjukt.

Det är så våren varit för IFK Göteborgs målvakt.

Han värvades in som en av profilerna i IFK:s storsatsning förra året.

Det slutade inte som han hoppats, under säsongen ­petades stjärnmålvakten.

”Hittade tillbaka”

Ett beslut av tränarteamet som ledde till något gott.

– Man värvades in som profil, förväntningarna var höga och så gick det inte så bra. Det är klart att man blev lite märkt av det, säger han.

Spelet präglades av ­osäkerhet.

– Jag gjorde saker för att andra förväntade sig det. Det var ett hackigt själv­förtroende som gjorde att även spelet blev hackigt, ­säger han.

Petningen tog han på ett sätt som bara en spelare som varit med många år, som ­både haft framgångar och motgångar, kan göra

John Alvbåge berättar:

– Jag visste att jag skulle fixa det om jag bara inte bröt ihop och började lipa som jag gjorde -05 när jag var här första gången och inte fick spela. Jag gjorde något bra av det och tänkte: nu får du ett mentalt break och träna och spela i U21.

– Jag hittade tillbaka till mitt spel sen när jag fick chansen igen.

”Plockade allt”

Vi sitter i ett av konferensrummen på Kamratgården.

Bakom oss finns en fondvägg, ett fotomontage från Gamla Ullevi.

Efter ett tufft år har festen återvänt till den blåvita klacken. Förändringen ­inleddes redan under hösten.

Mot Elfsborg i måndags, 0–0, gjorde John Alvbåge och IFK:s försvar en riktigt stark match. Många pratar om John Alvbåges räddning av Stefan Ishizakis kluriga skott på närmsta stolpen.

30-åringen minns själv första halvlek bäst.

– Jag är nästan mer nöjd med första halvlek. Då hade Elfsborg ett spel som mer gick ut på att komma runt på kanterna och att lyfta in ­bollen men vi plockade allt.

Ser upp till Ravelli

Efter matchen hyllades John Alvbåge på twitter av IFK:s före detta målvaktshjälte, VM-kungen Thomas Ravelli.

John Alvbåge drömmer om att föra klubbens starka målvaktsarv vidare, hela hans uppväxt i Torslanda har präglats av storklubben på andra sidan älven.

– Det hade varit världsklass att bli en blåvit stor­spelare. Det finns ruggiga ­förebilder. Givetvis är det positivt att Ravelli skriver så. Han var inne på det med inläggen att jag tog dem. När det gäller att plocka inlägg var han Allsmäktig Gud ­Fader själv. 

– Han (Ravelli) är här och lunchar ibland. Jag brukar ­ofta sätta mig som en nörd bredvid honom. Vi har haft en dialog och gnabbats på twitter, säger John Alvbåge.

Att synas i sociala medier är vardagsmat för målvakten.

Han började tidigt blogga ”före Blondin-Bella” påpekar han, men tycker nu att twitter är rätt form ”inte ens Rydström bloggar väl fort­farande?”.

Tänker inte på blågult

Han sticker gärna ut ­hakan.

Men när jag för landslaget på tal ligger John Alvbåge lågt.

– Från 2006 till 2009 kan jag nästan räkna de samlingar jag inte var med. Jag var med redan 2004 första gången. Jag ska inte säga att jag gjort mitt där, men det hade varit en sjuk comeback och visst jag vet mina kvalitéer.

– Men jag har ingen tanke på det, jag är så nöjd med att spela i Blåvitt.

Att kompisen, Helsingborgspelaren Alejandro ­Bedoya och förre landslagshjälten Jonas Thern kritiserat IFK för att spela tråkigt tar John Alvbåge med en klackspark:

– Vi är klubben som alla vill möta, slå och innerst inne så vill alla vara ­eller är blåvita...

Alvbåge om 3 tunga målvakter i Blåvitt

Thomas Ravelli:

Jag kan inte än i dag hitta en målvakt som har den kvalitén som han hade i luftspelet. Hans spänst kommer jag aldrig ­komma i närheten av, men tajmingen kanske.

Bengt Andersson:

Han är nog den kvalitetsmässigt jämnaste målvakten som spelat i allsvenskan. Han höll en sådan ruggigt jämn nivå och visste sina begränsningar.

Thomas Wernerson:

Det var nästan innan jag växte upp, men jag hade en gammal målvaktsträningsbok från förbundet med honom som jag hade som min bibel och låg och bläddrade i. Han var på bilderna i den.

ARTIKELN HANDLAR OM