”Problem löses inte genom att gå ut i krig”

Världsledande professor slår larm om situationen inom svensk fotboll

avFrida Fagerlund

FOTBOLL

Säkerhetsarbetet kring svensk fotboll är på väg åt fel håll eftersom myndigheterna väljer att blunda för bevisföringen.

Det menar professor Clifford Stott, världsledande expert på polisstrategier vid hantering av folkmassor.

– Jag är inte förvånad över att situationen har förvärrats, säger Stott som publicerade en studie i ämnet så sent som hösten 2018.

Det började med förbud mot så kallade OH-flaggor, stora tygsjok för att förebygga användning av bengaler.

Därefter har protesterna gentemot polisens nya strategi mot fotbollssupportrar successivt trappats upp.

När Djurgården tog emot AIK i årets andra Stockholmsderby på Tele2 arena växelsjöng klackarna om sin avsky gentemot utvecklingen och ett hundratal bengaler tändes.

Även efter matchen uppstod oroligheter kring arenaområdet. I klipp som spreds via sociala medier syntes dels hur supportrar sparkade på polisbussar.

Men det finns även dokumentation ur ”det andra perspektivet” som visar hur poliser svingar med batonger mot vad som ser ut att vara individer som inte gör motstånd. I en video hörs en polisman säga ”ska jag bryta fingret av dig?” till en supporter som enligt egen utsago inte var ute efter bråk. Polisen menar å sin sida att det inte speglar hela händelseförloppet.

”En världsledande modell”

Utvecklingen förvånar kanske många, men inte Clifford Stott, professor vid Keele University.

Han anses vara en av världens främsta experter på polisstrategier och hantering av folkmassor och är specialiserad inom just ”huliganism” i skandinavisk fotboll.

Stott väljer att rikta kritiken mot svenska myndigheter.

– Rekommendationen som vi har gett är att polisen måste förbättra dialogen med supportrarna, säger Clifford Stott och syftar på en rapport som han och några kollegor publicerade så sent som hösten 2018.

Det var efter kravallerna i Göteborg 2001 som Sverige utvecklade Särskild Polistaktik (SPT). Den används för att upprätthålla ordning och säkerhet i samband med folksamlingar vid bland annat torgmöten, demonstrationer och idrottsevenemang.

Enligt metoden arbetar polisen med kommunikation och dialog för att minska risken för konflikter snarare än att försöka kontrollera folksamlingar genom fysiska åtgärder.

– Dialogpolisen är otroligt effektiv och fungerar i dag som en världsmodell, säger Clifford Stott och förklarar att den exempelvis nyligen tillämpades i Ukraina med hjälp av svenska poliser.

– Men när det kommer till svensk fotboll är den förvånansvärt frånvarande.

Foto: Andreas Hillergren/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hamarbyfans bevakas av polis innan fotbollsmatchen i allsvenskan mellan Helsingborgs IF och Hammary IF, den 15 april.

Byggde upp relationer med risksupportrar

I april 2012 delade länspolisen i Stockholm upp polismännen i två enheter med skilda syften: evenemangs- respektive supporterpolisen. Samtliga bär civila kläder med undantaget att evenemangspoliser har gula västar med ordet ”evenemangspolis” synligt på kroppen.

Clifford Stott och hans kollegor upptäckte att just instiftandet av evenemangspoliser var särskilt framgångsrikt.

– För det första finns det tydliga bevis på att de lyckades få rätsida med den tidigare polariserade relationen mellan polis och supportrar, säger professorn.

När studien inleddes var relationen allt annat än bra. Exempelvis såg polisen ingen anledning att ens närma sig Norra Stå på Friends arena eftersom detta riskerade att uppvigla risksupportrar snarare än bidra till lugn.

– Men evenemangspoliserna lyckades bygga upp ett förtroende över tid, något som också syns i statistiken. Det gäller samtliga Stockholmsklubbar.

”Modellen på väg att slås i spillror”

Hemligheten bakom evenemangspolisens succé? Den är inte speciellt hemlig, vilket också är anledningen till att Clifford Stott har svårt att förstå den nya strategin. Eller varför konceptet inte har inrättats i de andra större städerna.

– Svensk polis måste förstå vikten av dialog mellan polis och supportar. De har ju tillgång till materialen som bevisar att detta fungerar, säger professorn och nämner även supporterombudsmännens (SLO) roll som betydande för den positiva utvecklingen.

Stott har, förutom att ha publicerat studier, även talat direkt om ämnet på nationella konferenser.

– Polisen är på väg att bryta upp dialogen och varför de har beslutat att göra detta kan jag inte förstå överhuvudtaget. De lyssnar uppenbarligen inte. Den världsledande modellen är på väg att slås i spillror, säger han.

Under onsdagskvällen släppte polisen ett pressmeddelande på sin hemsida. Där menar regionpolischef Ulf Johansson att en dialog visst finns.

– Min bild är att polisen, idrottsförbunden och klubbarna strävar mot samma mål och vi har en mycket aktiv dialog med alla inblandade parter i arbetet framåt, säger Johansson.

”Varför inte hitta en hållbar lösning?”

Bakgrunden till arbetet med villkorstrappan ska vara att Statskontoret tidigare kritiserat polisen för hanteringen av offentliga tillställningar i samband med idrott.

– Att polisens resurs är ansträngd och att vi ständigt måste göra mycket hårda prioriteringar tror jag inte har undgått någon. I det arbetet ser vi självklart också ständigt över hur vi använder resursen vid till exempel fotbollsderbyn. Det är också en del i det arbete och den dialog vi har med arrangörer, säger Ulf Johansson.

Regionpolischefen nämner däremot ingenting om en dialog med supportrarna. Det som Clifford Stott menar är det verkliga framgångskonceptet.

– Jag har full respekt för att pyroteknik är illegalt inne på svenska arenor. Men varför då inte försöka hitta en hållbar lösning på problemet i stället för att skylla på varandra?, frågar sig professorn.

Ett förslag är att testa kall pyroteknik, något som möjligen hade kunnat få bort bengalproblematiken på sikt.

– Nationella problem löses inte genom att gå ut i krig. Här krävs förhandlingar, och ju snabbare myndigheterna inser det, desto bättre, säger Clifford Stott och påminns om ett mörkt kapitel inom svensk fotboll i mars 2014:

– Vi får aldrig glömma att en djurgårdssupporter fick sätta livet till. Vi får aldrig hamna där igen.

Foto: SIMON HASTEGÅRD / BILDBYRÅN
Bild från senaste Stockholmsderbyt.
Laddar Live Upplevelse
ARTIKELN HANDLAR OM