Kennedy sista målskytten på Söderstadion

FOTBOLL

Dramatisk avslutning när ”Bajen” stängde klassiska arenan

1 av 3

Begravningen av Söderstadion var på väg att sluta i sorg.

Då klev Kennedy Bakir­cioglü fram och gjorde ett sista drömmål från 35 meter och frälste en hel arena.

– Jag ville chansa, det fanns ingen anledning att inte prova, säger han.

Foto: ANDREAS BARDELL

När Sportbladet träffade Kennedy Bakircioglü inför den sista matchen på Söderstadion frågade vi hur mycket det skulle betyda att få göra sista målet på Söderstadion.

– Det skulle betyda väldigt mycket, nu när det ändå är sista matchen, svarade han då.

Och det syntes direkt att han var ute efter att sätta ett avtryck när ”hans” arena skulle gå i graven. Hörna på hörna skruvades på det patenterade sättet mot mål i jakten på en kvittering efter Ängelholms tidiga ledningsmål, men utan resultat.

”Det är helt magiskt”

Så i den 85:e minuten fick Hammarby en frispark från 35 meter och Kennedy Bakircioglü bestämde sig i sista sekund för att gå på skott.

– Nahir (Besara) ville spela kort, men jag bromsade honom i sista sekunden. Det är helt magiskt. Jag ville chansa och skjuta, vi kom ändå ingenstans och vi gjorde inga mål så jag sa låt mig chansa. Jag vet att jag kan göra mål från distans så det fanns ingen anledning att inte prova, säger Kennedy.

Skottet smet in till höger om Ängelholms målvakt och Söderstadion fick explodera en sista gång.

Men det räckte bara till 1–1 och efteråt hade kvitteringsskytten svårt att glädja sig.

– Det är sorgligt att vi inte kan vinna den här matchen.

– Nu blir det ändå ett hyfsat minne för mig när jag får göra sista målet på Söderstadion. För mig känns det extra skönt att få göra mål här.

Lagkamraterna hyllade segerskytten:

– Jag tror ju att han ska skjuta, men jag tror definitivt inte den ska gå i mål. Men det är någon jävla magi i den där högerfoten som gör att den går in, säger Mattias Adelstam.

Precis som under matchen var Kennedy i fokus när ceremonierna efter matchen tog vid. Tillsammans med Bajenlegenden Kenta Ohlsson genomförde han en liten minnesstund vid mittcirkeln.

– Det var sorgligt, det var jobbigt att ta avsked.

”Blir min souvenir”

Och när han trängde sig tillbaka genom folkhavet hade han med sig ett minne av sin speciella kväll – en kvadratdecimeter stor grästuva.

– Det tar jag med mig som ett minne. Det blir min souvenir från Söderstadion.

Har du en gräsmatta du kan odla den i?

– Nej, jag ska förvara den på ett speciellt sätt. Jag vill att den ska leva, jag ska fråga mig fram så vi kan se till att den lever vidare.

När alla intervjuer var genomförda ville Kennedy ut på gräset en sista gång. Han bars fram på fansens armar och landade till slut i en kram med sin knappt tio månader gamla son Leo.

Kvällen tog slut till ytterligare en vända av ramsan ”Säg oh a Kennedy, säg oh a Kennedy”.

– De är de bästa som finns, det man får uppleva här vet jag inte om får uppleva någon annanstans. Det är helt makalöst.

ARTIKELN HANDLAR OM