Bank: Vi har fått ett landslag att älska

JEKATERINBURG. Ludwig Augustinsson kan göra mål, Albin Ekdal kan äga mittfält, Marcus Berg kan springa genom väggar, Andras Granqvist kan göra precis vad han vill.

Vi har fått ett landslag att älska och ett slutspel att se fram emot.

Och världsmästarna kan åka hem.

Jag trodde på det här när jag vaknade. Jag trodde på det på vägen hit. Jag trodde på det när jag gick upp för de branta trapporna, tog hissen sista biten, kom in på Jekaterinburg Arena. Jag trodde på det när jag såg Albin Ekdal och Mikael Lustig skrika rakt ut i spelargången.

Sedan kom vågen.

Alla de där gröna tröjorna som rest hit från andra sidan haven, med sina sombreros och sina ansiktsmålningar, sina sparade semesterpengar och pantsatta vardagsliv. När deras lag kom in här välte de ju precis allt i sin väg. 

– OOOOH Chucky Lozaaaaano! OOOOH Chucky Lozaaaaano!

Försvarsarkitekter

Chicharito ställde sig på knä och bad, Miguel Layún vände handflatorna mot himlen och slöt ögonen, Juan Carlos Osorio skickade för första gången på tre år ut en oförändrad startelva. Mexikos tro var här för att välta Berg. Och Toivonen och Forsberg och alla de andra av bara farten.

Hur står man upp mot sådant?

Tackar som frågar. 

Sveriges första halvtimme här var ytterligare ett bevis på att Janne Andersson och Peter Wettergren är mer än defensivarkitekter. Det var samma elva den här gången, samma former, men ett helt annat mönster. Försvarslinjen högt, synkroniserat presspel mot Mexikos backar, omsorg om varenda liten detalj.

Analysen och matchplanen satt som en blågul smäck. På fasta situationer (helst mot bortre ytan, för att minska risken till mexikanska kontringar) fick Sverige exakt det grepp de trott och hoppats.

Förtjänade inte att åka hem

Fyra riktigt bra svenska målchanser före paus, en 50-50-hands som lika gärna kunde gett dem straff. Den enda mexikanska öppningen bjöd Viktor Claesson på. Mexiko fick igång sitt spel, men de fick aldrig igång sina spetsar. Chucky Lozaaaaano fick byta kant efter paus, Miguel Layún sågs inte till. Chicharito sprang utan att komma fram.

En perfekt genomförs halvlek, ett väldigt operfekt resultat.

0–0 skulle ju inte leda någon annanstans än hem.

Och det här laget förtjänar inte att åka hem. 

De förtjänar att Sebastian Larsson släpper ut bollen till Marcus Berg, att Viktor Claesson gör en konstig Viktor Claesson-grej i straffområdet, att en vänsterback som aldrig gjort ett landslagsmål pangar in ett landslagsmål vid bortre stolpen.

De förtjänar allt.

När Ludwig Augustinsson skickade in 1–0 skrek alla rakt ut, alla utom Janne Andersson som stod vid bänken och imiterade en lite lätt avtrubbad Lars Lagerbäck, med ett ansiktsuttryck som om han blivit lite lätt upprymd över att ha kommit på vad som ska in på lodrätt tre i melodikrysset.

Alla vet att Sverige kan försvara i fotboll, men det här var ju något annat.

Ett lag som slet för varandra

Det här var ett lag som sprang för varandra, som turades om. Det var Albin Ekdal som vann allt och inte spelar i Hamburg i höst, det var Andreas Granqvist som inte behöver någon staty eftersom han är en själv. Det var Marcus Berg som är så klok, så oerhört klok. Och alla andra. Tillsammans.

Ola Toivonen spelar fram Marcus Berg, straff och Granqvist-skägget rakt upp i Harry Kane-hörnet. 2–0. Janne Andersson? ”Se där, Ernst Rolf på vågrätt fyra”.

Bra fotboll kan lära oss nåt om oss själva. 2000-talet började med att en unik människa släppte individen fri och öppnade dörrar som varit stängda, och gud ska veta att Sverige behövde det då. 2018 får ett lag där elva, fjorton, 23 spelare bär varandra, håller om varandra, står upp för varandra och gör varandra bättre.

Gud ska veta att vi behöver det nu.

Vann före världsmästarna

Det här blev inte ens spännande till slut, med en kvart kvar säkrade Sverige gruppsegern när Isaac Kiese Thelin nickskarvade fram ett mexikanskt självmål (någonstans en bit härifrån backade Sef-Mats Enquist långsamt ut från sin Facebook-sida).

Sverige–Mexiko 3–0.

Sverige gruppsegrare före världsmästarna.

Ursäkta mig, men jag har en resplan att göra om här. Flygbiljetter att boka av, en sommarprognos att revidera. Sverige har vunnit grupp F, ett lag fullt av lojala spelare har lyft varandra hela vägen in i den moderna landslagshistorien, Sydkorea har just skickat världsmästarna rakt ner i avgrunden och här sitter vi på en arena där alla sträcker händerna mot skyn och jublar.

Lodrätt åtta: Hjältar.

LÄS MER: Stor guide till VM – lag för lag
LÄS MER: Alla artiklar om fotbolls-VM
LÄS MER: VM i tv – så sänds matcherna
LÄS MER: Alla trupper – spelare för spelare
LÄS MER: Resultat i fotbolls-VM – live och tabeller

avSimon Bank