Bra för United men dåligt för England

FOTBOLL

Sjögren: Här hamnar Pogba-pengarna

Ett världsrekord är krossat och José Mourinho har fått den sista pusselbiten till sitt superbygge.

En kanonvärvning för Manchester United – en ny usel affär för brittisk fotboll.

För problemet är inte att United betalar över 1,1 miljarder kronor för Pogba.

Problemet är var de tar vägen.

Sportbladets Patrik Brenning.

Det är hisnande att nu i augusti kunna konstatera att Manchester United lyckats locka till sig José Mourinho, Zlatan Ibrahimovic, Henrikh Mkhitaryan och nu Paul Pogba efter att ha slutat femma i Premier League förra säsongen, missat Champions League och gått utan en ligatitel sedan 2012/13. Det är på allvar bara lyfta på hatten för den klubb som under sommaren förbättrat sin trupp mest av alla lag i Premier League.

Får allt de behöver

Att Pogba blir världens dyraste spelare drar inte ner betyget nämnvärt. Manchester United har inga som helst problem att finansiera affären och ur marknadsföringssynpunkt är det förmodligen till och med en bättre affär att betala 100 miljoner över världsrekordet än 100 miljoner under detsamma. Sjukt nog.

I Pogba får United dessutom precis allt de letat efter.

De får den centrala motor de saknat ända sedan Paul Scholes lade skorna på hyllan.

De får det ”kaptensmaterial” som José Mourinho tidigt identifierade som det största behovet i den nuvarande spelartruppen.

De får det affischnamn ledningen skrikit efter och som påstås ha varit det främsta skälet till att klubben nobbade ett vansinnesbud från Kina på Wayne Rooney förra sommaren.

Men ni vet hur det är: Det finns alltid en baksida på myntet. Eller 1,1 miljarder baksidor.

Lägger 200 miljoner i egen ficka

Det största orosmolnet kring Paul Pogbas övergång är inte att Manchester United betalar över en miljard kronor för mittfältaren. Det är var pengarna går.

Den största summan landar hos Juventus i Serie A – pengar som redan sipprat vidare ner till Napoli och vidare till Ajax i Holland via andra affärer. Det är ytterligare miljoner från Premier Leagues lukrativa tv-avtal som omgående lämnat den inhemska fotbollen.

Bara de två senaste säsongerna har Premier League betalat 3,8 miljarder kronor i övergångssummor till klubbar i tyska Bundesliga. I den senaste stora finansiella rapporten kring europeisk fotboll från Deloitte konstaterades att 57 procent av inköpssummorna i Premier League (totalt 7,1 miljarder kronor) säsongen 2014/15 betalades till klubbar i utlandet. Samtidigt försvann 1,5 miljarder till agenter – vilket är 645 miljoner mer (!) än de 855 miljoner som letade sig ner till klubbar i de tre divisionerna under Premier League.

Anledningen till att Paul Pogbas övergång dröjt påstås också ha varit just oklarheter kring utbetalningen till agenten Mino Raiola. Raiola som för nästan exakt på dagen fyra år sedan tog med sig en besviken och kontraktslös Paul Pogba från United till Juventus i utbyte mot löften om att han själv skulle få en saftig summa om fransmannen skulle säljas vidare av den italienska storklubben.

När Pogba nu lämnar Juventus får Raiola, enligt brittisk press, 210 miljoner i egen ficka – pengar Juventus insisterat att United betalar. Det var först efter att den engelska klubben accepterat det kravet som italienarna gav grönt ljus.

Noll kronor kvar till brittisk fotboll

Raiola har på många sätt också gjort sig förtjänt av pengarna. Agenten har tidigare övertalat Zlatan och Mkhitaryan (även de hans klienter) att välja United och Paul Pogba hade aldrig dragit på sig den röda tröjan igen om det inte varit för Raiola. Enligt Manchester Evening News ville fransmannen bara till Real Madrid i början av sommaren och föredrog att stanna i Juventus framför en flytt tillbaka till United. Först efter att Raiola insisterat på att Pogba spenderar tre år i Mourinhos läroskola innan han lämnar för Real övertygades 23-åringen.

Manchester United anlitade Mino Raiola och Mino Raiola levererade. Bra för United, bra för Raiola men knappast bra för brittisk fotboll.

För ni minns de där 855 miljoner som betalades ut från Premier League till lagen i divisionerna under? När de 72 klubbarna själva köpt spelare återstod 342 miljoner kronor. Precis lika mycket som de klubbarna i sin tur sedan betalade ut i agentarvoden.När allt var avräknat stod de alltså kvar med precis noll kronor att använda i sin egen verksamhet för att utveckla spelare. En oroande utveckling för brittisk fotboll som redan har långt mycket färre licensierade ungdomstränare än konkurrerande fotbollsländer och tvingats se landslaget förfalla samtidigt som den egna ligan utarmats på inhemsk kvalité.

Premier League mår bra, Manchester United mår bra och Mino Raiola mår bra. Men hur mår brittisk fotboll bortom högstaligans nyputsade fasad?

ARTIKELN HANDLAR OM