Inter - klubben som gör pojkar av män

FOTBOLL

Det är märkligt att den internationella fotbollsvärldens mest egoistiska och omogna stjärnor ska hamna just hos Inter. Eller är det Inter som gör dem till barnungar?

Mycket kritik, någon enstaka komplimang och en förstaplats att försvara med näbbar och klor. Det är Inter i ett nötskal efter 8 matcher och inför lördagens derby mot Milan.

Medan lagkamraterna förbereder sig på höstens första stora showdown på Appiano Gentile, sitter Adriano och flummar på en blomma i Rio de Janeiro.

"Den lidande kejsaren" som han kallas i Italien, har fått åka hem till mamma i Brasilien för att komma över sitt posttraumatiska stress-syndrom efter fotbolls-VM.

Fejoada och fruktjuice i Rio i stället för vilda partaj i Como, är Inters förhoppning.

Varför inte bollspelare?

Det är förstås elakt att ironisera.

En väldig massa människor går ju in i väggen och drabbas av utmattningsdepressioner och allt möjligt annat, så varför inte en fotbollsspelare.

Men det stora flertalet av de vanliga dödliga som drabbas av sådana hälsoproblem gör det därför att de har bekymmer med att få allt att gå ihop: arbeta heltid och handla mat och städa och tvätta och stryka och hämta barn på dagis och laga mat och diska och städa dagiskollektivet och nattvaka över sjuka barn och...

Detta är inte precis ett fotbollsproffs vardag.

Under mina 18 år som sportjournalist har jag aldrig hört talas om att en av världens största och rikaste klubbar sätter en av sina högst betalda stjärnor på planet hem för att han ska vila upp sig och komma igen. Och dessutom på obestämd tid!

- Jag vet inte när jag åker tillbaka till Italien. Det är Inter som har sagt till mig att åka hem, sade Adriano när han anlände till Brasilien.

Hur länge ska han egentligen vara borta? Il Mancio mumlar någonting om tio dagar. Han säger att det viktigaste är att Adriano så snabbt som möjligt kommer i form igen, fysiskt och psykiskt.

Underligt nog har han ingen babysitter från Inter med sig. Det vill säga någon som ser till att han tränar sin överviktiga kropp varje dag och en psykolog som coachar honom i positivt tänkande. Familjens omsorger ska göra jobbet. Vid årets slut ska Adriano vara till nytta för laget igen.

Älska, glömma, förlåta

Att sälja honom kommer inte på fråga. Barça och Real Madrid är visserligen intresserade, men Inter vill till varje pris behålla jätten med kristallknoppen. För när Adriano är bra är han inte att leka med.

Det var visserligen mer än 200 dagar sedan han satte kulan i krysset, men alla har vi våra formsvackor...

Kanske är Inter världens modernaste fotbollsklubb i fråga om förståelse för spelarnas psykologiska problem. Snart får Zlatan några veckors barnledighet och Materazzi en kurs i livets stora gåta: älska glömma och förlåta.

Som sagt, antingen är Inter avantgarde. Eller också är ledningen fullständigt oförmögen att få sina spelare att leverera prestationer som motsvarar den investering de utgör för klubben. Att vara ett proffs betyder både att kunna prestera på plan och att orka stå emot pressen från omvärlden.

Men Inter verkar samla på jagsvaga talanger med stor teknisk och pytteliten mänsklig potential.

Ronaldo blev en barnunge

Det är någonting i själva klubbkulturen som förvandlar män till pojkar. Ronaldo kom som en man och lämnade som en bortskämd barnunge. Adriano har genomgått exakt samma utveckling, liksom Recoba och många andra före honom.

Inter är klubben där allt är tillåtet. Klubben där man håvar in. Efter en säsong eller två, börjar man slappna av, lyfter sitt jättegage och blickar med halvsänkta ögonlock ut över fotbollsvärlden, där andra ger allt de har och lite till för betydligt mindre pengar.

Roberto Mancini säger att Adrianos kris delvis är Inters fel, eftersom han "bara" fick fyra veckors semester efter VM.

Med det resonemanget, är saken definitivt Inters eget fel. Helt och hållet.

Kristina Kappelin ([email protected])

ARTIKELN HANDLAR OM

Serie A