Bank: Det skulle inte sluta så här, Wenger

FOTBOLL

En iskall vind från öst drog in över London, och inga täckjackor i världen kan rädda Arsène Wenger längre.

Han förtjänade bättre än så här.

Varför förstod han inte det själv?

Mesut Özil på knä, Shkodran Mustaf med ett uttrycktslöst ansikte, den fine, fine Pierre-Emerick Aubameyang med en närmast chockskadad, köldskadad hållning.

Arsène Wengers Arsenal blir 3–0-förnedrat av Manchester City för andra gången på fyra dagar, och det finns liksom ingenstans för honom att gömma sig längre. Inga förhoppningar, inga nödutgångar, inga positiva tecken eller trender, inga livbåtar.

Som de sa på punkscenerna i London när det begav sig:

Borde han stanna eller borde han dra?

Om han drar så blir det trubbel.

Om han stannar blir det dubbelt.

Plötsligt inte enda rätt

Man kan väl bara ana hur det känns att vara Arsène Wenger 2018. Att veta att man var den som alla ville vara, den coolaste katten på hela skolgården, med moderiktiga kläder och stans snyggaste partner. Med bucklor som bevisade det. Och plötsligt har man inte ett rätt.

Plötsligt kommer de kosmopolitiska inslagen från Katalonien, Baden-Württemberg och Santa Fe. Plötsligt spelar de andra snyggare och smartare. Plötsligt är man en gammal gubbe på en skolgård där alla pratar om andra.

Man kan tycka att en del av den mest oresonliga ilskan som finns i Arsenals supporterlager är både bortskämd och historielös – men en allt större del är faktiskt rent och skärt rimlig.

Wenger är det moderna Arsenals största framgångsfaktor, det är alla överens om. Vi hade Highbury, Fever Pitch, sen kom bucklorna och elegansen, Thierry Henrys balett, de oslagbara. Jag gillade Wengers tid bättre, men den är inte nu, inte här.

Kroenke på kommandobryggan, det är biopalatset Emirates, det är löften om världsdominans och en sanerad ekonomi.

Redan krattat manegen

Vd Ivan Gazidis har redan krattat manegen för en ny manager som kan ta hand om transformeringsperioden efter Wenger. Sven Mislintat plockades in från Dortmund, som chefsscout med uppdrag att modernisera transferarbetet. Gazidis lockade över transfergurun Raul Sanllehi från Barcelona i en lite luddig fotbollsroll.

Det är fotbollskompetens och motkrafter som Wenger hade kunnat ha nytta av i ett annat liv, med en annan dynamik, där han haft lite fler bollplank och lite mindre av diktatorsvälde.

För nu går det här ju inte längre, inte ens för en ledning som mest av allt vill ha de garanterade intäkterna som Wenger trots allt levererade. Nu framstår Wenger mest som verklighetsfrånvänt arrogant. De är mil från Champions League igen, och de kan inte ens skylla på att de snålat medan de andra köpt framgångar (då pratar jag inte om undantagsklubben Manchester City – herregud vad bra de var i första halvlek här).  

Shkodran Mustafi för en halv miljard? Granit Xhaka för en halv miljard till?
Och Aubameyang?

Där får vi vänta ett tag. Aubame är ren och skär kvalité, en fenomenal kontrings.- och löpspelare. Men frågan är hur välanpassad han är till sättet Arsenal vill spela på, och hur illa han mår just nu. Mot City slog han en usel straff som Ederson räddade, och såg rent livrädd ut.

City hetast i fotbollsvärlden

Pep Guardiola frös som en hund på Emirates, men hans Manchester City är förmodligen hetast i fotbollsvärlden just nu. För några år sedan såg Pep ut som en rimlig efterträdare till Wenger, nu får de dammsuga efter något annat.

Det pratas om… alla:

Leonardo Jardim, Brendan Rodgers, Mikel Arteta, Jogi Löw. Ancelotti? Sarri? Thomas Tuchel? Allegri? Luis Enrique (nu när de missade Pep-tåget)? Thierry Henry?!

Nä, i så fall har Kroenke förstått mindre än vad jag ens kunnat föreställa mig. Ur ett Londonperspektiv: det är väl en egen Pochettino de vill ha som högste ansvarig för sitt projekt? Inte en snyggare Tim Sherwood med brytning (he came from Borehamwood, he wasn’t very good)?

Det kommer inte att vara enkelt att ta över en klubb som är så extremt präglad av en av vår tids (eller hur man sager) främsta fotbollsikoner, men det Arsenal behöver är en projektbyggare som är rotad i den nya, internationella fotbollsvärlden.

De andra har valt sina, nu är det deras tur. Lenonardo Jardim skulle säkert fungera bra, men det är en fråga de får hantera härifrån till sommaren.

Den här kvällen, och den här våren, återstår väl bara kylan. Och sorgen över en epok och tränargärning som inte skulle sluta så här.

Se fler höjdpunkter på viasatsport.se och matcherna live eller 48 timmar i efterhand på viaplay.se

ARTIKELN HANDLAR OM