Nilla Fischer om rädslan: ”Närmare döden”

avErik Karlsson

Nilla Fischers hemkomst till Linköping har förstörts av skador.

VM-hjälten är på det klara med att hennes återstående två år på kontraktet sannolikt är hennes sista som fotbollsspelare.

Det skrämmer henne.

– Kroppen har varit mitt verktyg, att känna att den inte klarar samma saker som förut är en extrem rädsla och skräck, säger hon i P1:s Söndagsintervjun.

Nilla Fischer var tvungen att landa snabbt efter VM-bronset. Direkt efteråt gick flytten från Wolfsburg till Linköping och livet med frun Mika och sonen Neo.

Men fotbollsmässigt har hösten på hemmaplan inte alls blivit som 35-åringen tänkt med en hälskada som hållit henne borta från spel nästan hela tiden. I Söndagsintervjun i P1 berättar nu mittbacken om hur karriärens slutskede i allmänhet och det fysiska åldrandet i synnerhet skrämmer henne.

– Jag har en skräck för att åldras. Jag känner att jag kommer närmare döden för varje år. Sen är det definitivt den mer fysiska biten. Det är en rädsla att tvingas sluta innan jag själv vill. Kroppen har varit mitt verktyg och att känna att den inte klarar samma saker som förut är en extrem rädsla och skräck för mig, säger hon.

Fischer berättar att hon sannolikt lägger skorna på hyllan när kontraktet med Linköping löper ut 2021, då 37 år gammal. Drömmen efter karriären är att driva ett hundpensionat och arbeta med HBTQ-frågor.

I Söndagsintervjun berättar Nilla Fischer själv om hur svårt och ångestfyllt det var när hon själv insåg att hon var homosexuell. Hon berättar att en flaska vin på tåget till första dejten kan ha räddat förhållandet med hennes nuvarande fru.

”En kniv i hjärtat”

– Hon var den första kvinnan jag träffade. Då ville jag inte falla in i den klassiska bilden av att om du är kvinnlig fotbollsspelare så är du gay, jag ville inte vara den fördomen. På tåget upp skrev jag till henne att jag nog hoppar av. Men hon visste att jag hade en flaska vin med mig så hon bad mig öppna den och lugna ner mig. Så jag hämtade en pappersmugg och tog mig ett glas, det hjälpte för att lugna nerverna.

I början smög hon för alla om känslorna för Mika. När hon väl berättade blev det en smärtsam tid där närmaste familjen stötte bort henne till en början.

– En reaktion var att de tyckte det var fotbollens fel, de hoppades att de aldrig skulle behöva träffa Mika. Jag har full förståelse för att det kan komma som en chock men att uttrycka sig så var en kniv i hjärtat, säger Fischer som nu försonats med familjen.

– Det tog tid att läka vår relation men nu är vi närmare än tidigare.

ARTIKELN HANDLAR OM