Han såg ut som en sockerhög sjuåring

Brenning: Njuter av Zlatan och hans M&M’s

FOTBOLL

16:e raka matchen utan förlust talar för att Manchester United verkligen har hittat rätt nu.

Spelet mot Watford skrek om det.

Inte minst lagets nya godbitar: Två färgglada M&M’s.

Patrik Brenning.

Ja, visst ser det ut som José Mourinho hittat det nu. Det Manchester United som hade så svårt att placera Wayne Rooney, lät Henrich Mchitarjan stå på tillväxt och såg en plötsligt smärtsamt reserverad Anthony Martial försöka gömma sig på kanten består nu nästan uteslutande av utropstecken istället för frågetecken.

Smakade allra godast

Den sista halvtimmen av den första halvleken mot Watford var som en gigantisk varuhusvägg av plockgodis. En samlad påse löst som hade fått kollega Robert Laul att bli religiös. För det var inte längre beståndsdelarna som imponerade. Istället överglänstes de dyra konfektyrerna i Zlatan Ibrahimovic, Paul Pogba och alla andra miljoninbringande tröjförsäljare av helheten.

Fast det var Uniteds egna M&M’s, Mata och Mchitarjan, som smakade allra godast.

Juan Mata såg ut som en sockerhög sjuåring när han löpte upp ytor, vände bort motståndare och samspelade med nya bästa kompisen Henrich Mchitarjan. De såg ut som två tvillingar, Mchitarjan och den nu lika rörlige Mata, när de slet för fyrtornet Zlatans skull.

När Zlatan gick ner för att möta löpte Mata in från kanten så att M&M’s tillsammans fyllde tomrummet längst fram. När Zlatan kom rättvänd med boll dök M&M’s i djupet. När Zlatan tog plats i straffområdet kombinerade M&M’s på kanten för att hitta svensken centralt. De hjälpte varandra de tre i precis alla situationer och det gav viktiga följdeffekter på resten av laget.

Paul Pogba fann sin roll lite djupare i planen utan de där frustrerade försöken att lösa alla knutar på egen hand. Nu hittade fransmannen istället äntligen rätt i växeldragandet med Ander Herrera när även Pogba tog ett defensivt ansvar och duon tillsammans kompenserade för defensivt starke Michael Carricks frånvaro.

Jag tycker att det är lite längre ner i planen Paul Pogba gör sig allra bäst i Manchester United. Där kan han dominera mittfältet med sin styrka, skapa offensiva målchanser med sina Tom Brady-värdiga långbollar och fylla på med avslut från distans när tillfälle ges.

Visst finns det fortfarande saker att justera för José Mourinho, inte minst i försvaret som inte heller testades av Watford, men jag tror även portugisen kände att det lag vi såg på planen mot Watford är framtidens Manchester United. I alla fall offensivt.

Tyngd, fart och rörlighet

Zlatan och hans M&M’s gav Manchester United tyngd, fart, rörlighet, kreativitet, kombinationsspel och målfarlighet på ett sätt som gör att Wayne Rooney kan och bör göra sin sista säsong i Manchester United. Sedan återstår för Anthony Martial att visa att han ska behålla platsen i vänsteranfallet i konkurrens med Marcus Rashford.

För trots att han gjorde både assisten till 1–0 och själv noterades för 2–0 så såg Anthony Martial ofta ut som en orörlig kantspelare när övriga laget agerade likt ett samkört handbollslag. När anfallen tog fart var fransmannen felvänd och när han väl involverades stod han ofta på hälarna. 21-åringen har exceptionella vapen i sin snabbhet och målfarlighet men såg väldigt endimensionell ut i Manchester Uniteds annars så väloljade lagmaskineri.

Men det kan ändå inte betecknas som något större problem för när Martial väl kom rätt blev han också matchavgörande. Tänk då vilken utvecklingspotential det finns där. Hur mycket bättre United kan bli om Mourinho även lyckas placera den pusselbiten rätt.

Med tanke på hur det såg ut på lördagen har Uniteds fans också all anledning att längta tills hela bilden är lagd. Tills dess kan de gott fortsätta suga på sitt nya godis. Sina härligt färgglada M&M’s.