Bergström: Enbart ett eget fel, klubbar

FOTBOLL

De får skylla sig själva som satt sig i den här sörjan

Välkomna till tre veckor av fruktan.

Svenska klubbar kan när som helst ­förlora sina stjärnor, men från och med i natt får de inte värva ersättare.

De får skylla sig själva som satt sig i den här sörjan.

Foto: Sportbladets Kristoffer Bergström.

Märkte du något uppseendeväckande i går?

AIK knöt till sig en argentinare, Örebro en brasse, Djurgården en gambian, IFK G­öteborg en dansk och en costarican. ­Totalt presenterades åtta spelare en måndag i augusti.

Värvarfebern beror inte på att klubbarna hittat varsin påse pengar, inte på att de nödvändigtvis måste täta hål i truppen, u­tan för att fönstret för nyförvärv stängde vid midnatt.

Inga fler spelare kan tillkomma i år. D­äremot kan vem som helst lämna allsvenskan fram till sista augusti.

Glappet gör att klubbarna måste köpa och låna för att täcka förluster som skulle kunna dyka upp om tre veckor. Måndagsvärvingarna är som plåster på en kropp som inte blöder, men som kan komma att få rivsår i framtiden.

Låter det galet?

Nej, jag formulerar om, h-u-r galet låter det?

Alla nöjda, ingen nöjd

Dårskapen har pågått i olika former sedan 2001, då transferfönster infördes i europeisk fotboll. För att hindra impulsköp mitt i guldstriderna skulle klubbarna bara få värva under två perioder. Tolv veckor mellan säsongerna, fyra veckor för nödköp mitt i.

Reglerna har försatt nordisk klubbfotboll i osynk. På sommaren får de sälja men inte alltid köpa. På vintern får de köpa men resterande Europa får inte alltid sälja.

Svenska klubbar tvistar om var de ska placera sommarshoppingen. Med ett tidigt fönster kan de värva spelare till kvalen i Europa och Champions League, med ett sent kan de ersätta spelare som lämnar dem i augusti.

Elfsborg föredrar juli, Helsingborg augusti, andra pendlar i sina åsikter, men täcket är alltid för kort för att värma både fötter och huvud. Fyra veckor räcker inte för att både gagna Europaspel och trygga oron för att bli sönderköpt i augusti (invänder du att försäljningar är frivilliga, att exempelvis AIK kan tacka nej till ett par miljoner euro för Celso Borges, förstår du inte den ekonomiska verklighet allsvenska lag lever i).

2013 flyttades fönstret genom en kompromiss till två veckor i juli, två i augusti.

Alla nöjda, ingen nöjd.

Förlorade sig i smådiskussioner

Medan tjafset pågått har en större kamp förts. Helsingborgs förre klubbdirektör Paul Myllenberg har gått via organisationen European Club Association (ECA) för att förlänga det svenska sommarfönstret.

En ändring är teoretiskt möjlig, fönstrens placeringar är mer riktlinjer än regler, men Myllenberg har inte haft ett enat stöd hemifrån. Har klubbarna inte grälat om var de fyra veckorna ska ligga så har de diskuterat på vilket sätt sommarfönstret ska vidgas.

Två månader på vintern, två på sommaren? Samma som resten av Europa, trots att spelschemat är annorlunda?

Svenska klubbar hade kunnat stå enade, de h­ade kunnat ta med sig Norge på tåget, men förlorade sig i smådiskussioner.

I flera år försökte de lyfta frågan (som kan beröra Sverige och åtta vår-höst-spelande ligor till), men ­Fifa bemödade dem inte ens ett svar.

– Det är enormt trögt. Det är mycket politik på den nivån, det är fan värre än kommunfullmäktige. Vi hade behövt en gemensam uppfattning, nu skiter de i oss och tycker att vi lika gärna kan ändra spelterminerna och börja ligan på hösten så är problemen lösta, säger Myllenberg.

Tåget har redan gått

Jag ringer Sef:s sportdirektör Stefan Lundin. Han medger att svenska klubbar är oeniga, men tror knappast att de hade fått förlänga sommarfönstret ändå.

Jag ringer i stället Diederik Dewaele. Belgaren är administrativ chef för ECA, där Bayern MünchensKarl-Heinz Rummenigge är ordförande för en styrelse med Jiménez (Real Madrid), Gandini (Milan) och Bartomeu (Barcelona).

Vi pratar två gånger för att gå till botten med hur allsvenskan har kunnat hamna så snett.

Dewaele meddelar att tåget nu har gått. Jätteorganisationen ECA har stöttat Sverige i flera år, men har nu släppt frågan.

Vill allsvenskan slippa veckorna av fruktan i slutet av augusti måste de först enas. Sedan får de på egen hand ta sina önskemål till Fifa.

– Vill du ha en chans att förändra krävs ett enda förslag. Inte flera. Ju mer konkret desto större är chansen. Har inte klubbarna hittat en ideallösning är det inte enkelt att förändra någonting, säger Dewaele.

Därför väntar en hemsk tid

Alla europeiska ligor ha rätt till två transferfönster då köp och lån får genomföras.

Mellan säsongerna har klubbarna upp till tre månader på sig att värva. Mitt i säsongen öppnas marknaden upp i fyra veckor.

Runt 90 procent av alla ligor börjar sin säsong på hösten och slutar på våren. Allsvenskan börjar tvärtom, vilket gör att transferfönstren hamnar i otakt med majoritetens. På sommaren kan man köpa i fyra veckor, men sälja i flera månader.

Sedan säsongen 2013 ligger det svenska sommarfönstret mellan 15 juli och 11 augusti. Placeringen medför att svenska klubbar kan värva i hyfsad tid till sitt eventuella Europaspel, men måste acceptera tre veckor i slutet av augusti då de inte kan värva någon, bara bli av med spelare.

ARTIKELN HANDLAR OM