Det kommer att gå snabbare än någonsin

FOTBOLL

PEKING. I morgon börjar rekordslakten i historiens bästa simmästerskap.

Hör ni nån som klappar i händerna så är det IOK, här ska det bli ”snabbare, högre, starkare” för hela slanten.

Och lite tråkigare, men det är det ingen som låtsas om.

En ny dag i smoggen i går, men det var en bra dag.

Jag fick prata boxningsstrategi med Naim Terbunja och simkänsla med Therese Alshammar, det räckte för att göra luften både renare och lättare.

Varje dag här är ett möte med den stora ambitionen hos ett folk som vill göra rätt. Kulturkrockar sveps in i bomull, kommunismkapitalismen står i full blomning. Vi promenerar över Himmelska fridens torg och överraskas av vardagligheten, att det finns liv där man mest letade efter politik.

I dag invigs OS, i morgon inleds simtävlingarna i världens mest esteticerade simstadion.

– Fartfest, sa Thomas Jansson, förbundskaptenen.

Det var inte ens en förhoppning, bara ett konstaterande.

Det kommer att gå undan, det kommer att gå snabbare än det någonsin gjort i en simbassäng.

Någonting har hänt i simvärlden, och det som hänt heter inte bara Michael Phelps.

Inte sedan tiden då öst- och västsimmare åt steroider som smågodis har en världssport utvecklats lika snabbt som simsporten gjort 2008.

Det har redan slagits 29 världsrekord i år, innan någon ens doppat tån i den djupa, snabba bassängen i vattenkuben i Peking. Det skulle inte förvåna mig ett dugg om den siffran tickar upp över 50 innan OS är över.

Det är som om det, bara sådär, skulle dyka upp ett knippe friidrottare som kastar längre, hoppar högre och springer snabbare.

I friidrott händer det inte, medan simningen håller på att devalvera sig själv som rekordsport.

Ska vi försöka förklara det?

Som en helkroppskorsett

Jag tycker mest om förklaringarna som verkligen handlar om idrott. Som att simvärlden vuxit, så mycket att det i dag är stenhård konkurrens mellan franska sprinters för att ens ta sig till OS, så mycket så att simmare från Zimbabwe och Sydafrika kan kalla sig bäst i världen.

Jag vill gärna tro att det handlar om utvecklade träningsmetoder, bättre biomekaniska mätinstrument, en större vetenskaplig apparat kring de bästa simmarna. Jag vill tänka att det alltid varit så att det simmats snabbare under OS-år, och att bättre bassänger och större ekonomiska möjligheter gjort simmarna snabbare.

Allt det stämmer ju också.

En annan, sympatisk delförklaring är att exemplets makt. Att de senaste årens övermänniskor som Ian Thorpe och Michael Phelps sparkat in dörren till det vi trodde var omöjligt, så att de andra kunnat följa efter.

– Man vill ju inte tro att simningen är en underutvecklad sport, det vore tråkigt att tänka så. Men man undrar ju lite..., sa Stefan Nystrand igår (och det slår mig varje gång att han verkligen blivit vuxen, verbal, intelligent).

Efter allt detta, efter breddningen, toppningen, vetenskapen, ekonomin och förebilderna, återstår bara en förklaring till att hela världen plötsligt simmar snabbare än den springer:

Materialet.

Alla världsrekord utom två som slagits i år har slagits av simmare i den nya, supersmala simdräkten. Den är som en helkroppskorsett, den griper om dig lika hårt som Ronaldo greppar kylens sista Snickers.

”Teknisk dopning”

Fina, det internationella simförbundet, hävdar att det inte finns några bevis för att dräkterna ger snabbare simning, men Italiens landslagstränare har kallat dem ”teknisk dopning” och Forbes Carlisle, legendarisk tränare för Australien och Holland, har krävt att Fina ska förbjuda dräkten.

Eamon Sullivan och Marleen Veldhuis slog åtta år gamla sprintrekord så fort de hoppade ner i bassängen med den nya dräkten.

Var det roligt att se på?

Ja, det är klart. Snabb simning är alltid roligt att se på.

Men var det roligare än förr?

Nej, jag tycker inte det.

Michael Phelps simmar i heltäckt kropp, men så fort som han är ur poolen och ser en kamera så sliter han av sig varenda klädesplagg som skymmer hans överkropp. Det finns fler halvnakna än påklädda bilder av honom, även på land.

För att hans kropp är häftig.

För att simning är kroppar, muskler, skönhet.

För att det inte finns något häftigare än att se en perfekt utmejslad fysik som gör exakt vad den är byggd för att göra. 

Blinka – och missa ett världsrekord

De nya dräkterna ger en dimension åt simningen, men det är mycket möjligt att de stjäl två. De skymmer den kroppsliga aspekten, och enligt många kan de kompensera för en bristande teknik.

Men rekordsnabbt går det, och rekord ger uppmärksamhet och uppmärksamhet ger pengar. ”Snabbare, högre, starkare” säger IOK i sin slogan.

– Alla borde simma i gamla badbrallor och med pipskägg..., säger Nystrand.

Ge mig en namnlista, så skriver jag på.

Fast under tiden kan vi följa världens häftigaste simtävling. Den som blinkar missar ett världsrekord.

ARTIKELN HANDLAR OM