”Blir en viktig bricka – i U21-landslaget”

Rober Laul sammanfattar den svenska januariturnén

CHIANG MAI. Så fick januariturnén 2013 ett genombrott.

Möjligen ett mini-genombrott men ändå.

19-årige Robin Quaisons två inhopp gjorde nog många sugna på att se mer av honom.

Till att börja med i U21-landslaget.

Annars var det, ärligt talat, ingen vidare svensk prestation trots klara 3-0 mot Finland.

Ljuspunkter fanns dock.

Anfallet bakom Sveriges 1-0-mål, där Ivo Pekalski samlade upp en andra boll, lyfte blicken och hittade ut till vänsterbacken Erdin Demir som slog ett perfekt inlägg på Tobias Hyséns panna var klass rakt igenom. Sverige hade mycket folk i straffområdet och Finland kunde inte täcka alla.

Det var bra.

"Maestro" hade det tungt

Pär Hansson imponerade också, precis som mittbacken Niklas Backman som gång efter annan fick täcka upp när Daniel Majstorovic var ute på vift. Om jag efter Nordkorea-matchen skrev att "Maestro" gör rätt i att fortsätta sin satsning mot en comeback i det "riktiga" landslaget är jag mer tveksam nu. Några av hans beslut var så klantiga att jag tänker att det måste ha berott på att han spelade höger mittback och inte vänster. Han ersattes i ett förutsbestämt byte i paus och Pontus Jansson spelade klart säkrare.

Tyvärr var det inte bara Daniel Majstorovic som var svag.

Martin Lorentzson behöver inte skicka hem några vykort om sin landslagsdebut, Jiloan Hamad ville mycket men gick mest bort sig i överambition, Viktor Claesson lyckades inte visa sina kvaliteter, Erton Fejzullahu kom aldrig in i matchen (även om frisparken var värd ett bättre öde).

Övriga var godkända men inte så mycket mer (Anders Svensson var förstås bra men det är han ju nästan alltid).

Finland hade ett hyfsat lag, flera spelare som är tongivande i allsvenskan som Häckens Kari Arkivou, Djurgårdens Kasper Hämäläinen och Joona Toivio samt etablerade landslagsspelare som Mika Värynen och Mikael Forssell. De hade chanser för att göra både ett och två mål.

Quaison lyfte Sverige

Sverige blev bättre i andra halvlek, åtminstone defensivt. Men framåt skapade Sverige inte en målchans och fick knappt ihop en enda längre, sammanhängande spelsekvens på offensiv planhalva.

Fram till att AIK:s Robin Quaison kom in alltså.

Truppens yngste spelare bröt själv en finsk speluppbyggnad vid mittcirkeln, trampade förbi ett par motståndare innan han avslutade med en vrist i bortre hörnet. Inte bara målet imponerade. Quasion fick fart på Sverige och låg även bakom friläget som Erton Fejzullahu borde avslutat bättre.

Ödets ironi att det även denna match blev en innermittfältare som svarade för det starkaste intrycket. Mot Nordkorea var Jakob Johansson mest framträdande. Just innermittfältare har Sverige så gott om att ingen av de lär komma med mot Argentina. Men framtiden ser onekligen väldigt ljus ut för unge Quaison som kan bli en viktig bricka i U21-landslaget i år. Han gjorde ett fint inhopp även mot Nordkorea och framöver kommer vi att prata om Thailand 2013 som turnén då Quaison slog igenom.

Annars då?

Pontus Jansson har under lägret visat att han går en fin landslagsframtid till mötes, även om han inte kommer med just i truppen mot Argentina som tas ut på tisdag. Från januariturnén misstänker jag att bara Anders Svensson och möjligen Pär Hansson är med.

Möjligen Daniel Majstorovic men där har Hamrén något att fundera på.

Publisert:

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.

ÄMNEN I ARTIKELN