Vet Ferguson vad han håller på med?

FOTBOLL

Det var en kemiskt Chelsea-fri dag i Premier League.

Därmed utrymme för annat.

Som mål, misstag, svängdörrar och lite gammal hederlig bonnfotboll.

Precis vad vi vill se, alltså.

Foto: Strikers Ruud Van Nistelrooy och Wayne Rooney var dominanta i gårdagens match mot Fulham. Nistelrooy satte två mål och Rooney ett. Matchens alla fem mål kom i första halvlek.

Nej, jag talar inte till er, Chelsea-fans.

Ni ska med all rätt i världen njuta av er taktiskt fulländade segermaskin och Mourinhos nolltolerans på misstagsfronten, det är poängen som räknas och för Chelseas framgångar är det bara att buga sig till pannan slår i golvet.

Men kan ni för ett ögonblick tänka på oss andra, vi som ser en tjusning i den lite bekymmersfriare typen av fotboll?

l Fulham-Manchester United 2-3:

Alla fem målen i första halvlek. Mer fart och slarv än disciplin. Vad sysslade Rio Ferdinand med i försvaret?

l Charlton-Tottenham 2-3:

Spurs vände underläge med 2-0. Öppet och svängigt derby. Inhopparen Robbie Keane superlycklig segerskytt.

Det var alltså andra typer av fotbollsfester än de perfekt regisserade och gravallvarliga Ingmar Bergman-föreställningar som Chelsea skämmer bort SINA fans med.

Nu är det förstås fel att kalla Manchester Uniteds fotboll "bekymmersfri" - Alex Ferguson har nog trubbel så det räcker och blir över - men ni vet vad jag menar:

Som åskådare är det kul när matcherna är så oförutsägbara och chansfyllda som de på Craven Cottage och The Valley i går.

Starkt att komma igen

United är särskilt intressant. Man kan undra om Sir Alex själv vet vad han håller på med, om han blundar och håller tummarna och hoppas vinna på lotto i matcherna, eller om det verkligen finns en uttänkt plan?

Det var starkt (och definitivt nödvändigt) att komma igen och vinna i går efter Fulhams 1-0-chock i matchöppningen.

Men när man såg hur viktigt Wayne Rooney är för detta United kan man fråga sig hur Sir Alex kunde bänka honom från start i förlustmatchen mot Blackburn senast. Nån slags personlig markering i denna vidriga "management-by-fear-tradition" som härskar i så många klubbar?

I så fall är Ferguson ensam ansvarig för tre tappade United-poäng.

Jag menar...såg ni Rooney på tv:n i går?

Jag har aldrig sett en spelare i offensiv grundposition jobba så fruktansvärt hårt över hela planen. Ändå har han genombrottskraft och känsliga fötter när han leder attackerna framåt. Killen är inte fyllda 20 än, men han är Bobby Charlton, Gunnar Nordahl och Kanon-Keen i Buster i en och samma person.

Sir Alex kan inte hålla på och ställa över stjärnor som Rooney (och i går Ronaldo och Scholes!), ty det har inte dagens United råd med.

Med tanke på alla skador är materialet begränsat just nu. Sir Alex ska naturligtvis inte "vila" spelare efter sex omgångar i ligan och två i Champions League, det är ju löjligt. Inte sjutton behövde Wayne Rooney vila. Snubben är ett kärnkraftverk. Han både kan och vill spela hundra matcher i sträck.

Så jag vet inte vad som pågår i Man U. Ställer man dessutom upp med ett mittfält med både Darren Fletcher (överskattad!) och Alan Smith (fel man på fel plats) börjar man tro att Ferguson redan gett upp kampen om ligasegern. Vilket givetvis inte är fallet.

Köpt dojorna på skorea?

Härligt dock att se sydkoreanen Park, som verkligen hade löpardojorna på sig. Han kanske hade köpt dem på skorea i Korea, för att dra ett gammalt Ingvar Oldsberg-skämt.

Park låg bakom Ruud van Nistelrooys båda mål, det första efter en fräck soloattack som gav straff, det andra en osjälvisk passning. Ruud kunde ha lagt sig ner och HOSTAT in bollen, så öppet blev det.

Och apropå "öppet" smäller det på Anfield idag: veckans andra drabbning mellan Liverpool och Chelsea.

Jag tror det blir 7-7.

Peter Wennman

ARTIKELN HANDLAR OM