Det blå tåget går nu - endast United kan hänga på

FOTBOLL

Peter Wennman: Arsenal har sig själva att skylla

1 av 2 | Foto: Guldrycket Chelsea vann derbyt mot Tottenham (2-0) samtidigt som Arsenal torskade borta mot Bolton (0-1).

LONDON

Nu är det alltså hela tio poäng som skiljer mellan Chelsea och Arsenal i ligatoppen.

Om vi då spekulerar i att Chelsea förlorar tre matcher och spelar en oavgjord under de 15 omgångar som återstår, då måste Arsenal samtidigt vinna varenda match för att komma i kapp.

Det kan ni glömma.

Jag tror inte Arsenal blir tvåa ens.

I mina ögon är det bara Manchester United, elva poäng efter, som kommer att kunna närma sig Chelsea.

Jag återkommer till United, men Arsenal först:

Tyckte inte ni som jag, att Gunners kom till Reebok Stadium i Bolton med en märkligt loj och nonchalant inställning?

Var fanns hettan, entusiasmen, hungern, stoltheten?

Har laget börjat klappa ihop under det tryck som londongrannen Chelsea sätter på ligamästarna?

Själv trodde jag Chelsea skulle tappa poäng mot formstarka Tottenham på White Hart Lane, men ta mig tusan gjorde inte evighetsmaskinen Frank Lampard två mål (det första på en tveksamt dömd straff) vilket gav de blå en 2-0-seger. Det var SJÄTTE gången i rad som Chelsea höll nollan bakåt.

Det innebar i sin tur att Arsenal återigen fick gå ut i en efterföljande match med pressen på sig att vinna till varje pris.

Det verkar de inte tycka om längre.

Bolton spelade som ett topplag och vann alldeles välförtjänt med 1-0. Det var en ännu en match där Arsenals svaghet i luftrummet avslöjades, det var ännu en match där den spanske målvakten Manuel Almunia gjorde hårresande missbedömingar - men det var också en match där Henry, Pires, Ljungberg, van Persie och Fabregas såg trötta, slitna och mätta ut.

Allt hänger på Henry

Världsstjärnan Henry var bedrövlig.

Arrogant och egotrippad. Ständiga försök till egna avslut fast kompisarna stod bättre placerade. Mannen borde vila ett tag nu, men det har ju inte Arsenal råd med.

När Henry har en av sån där dag hamnar hela laget i en slags otakt.

Fredrik Ljungberg slog förtvivlat ut med armarna flera gånger när Henrys sistapass gick fel. Och det var inte bara Henry som hade dålig touch den här dagen, Ljungberg höll på att knäcka ihop totalt av alla usla pass som aldrig nådde fram till honom.

Det känns skitlöjligt att sitta och leta fel på ett lag som förlorat tre av de senaste 63 matcherna i ligan.

Men ni märker ju själva... det blå tåget går nu, det finns inte utrymme för misstag, man får inte torska mot Bolton om man tänkt sig att hinna i kapp Chelsea.

Jag tror det redan är för sent. Och när det går upp för Arsenal kommer laget också att hamna efter Manchester United i tabellen.

United kommer att sälja sig dyrt. Att åka till Anfield utan Ruud van Nistelrooy, Rio Ferdinand, Gary Neville, Ryan Giggs och Alan Smith, sen också få Wes Brown utvisad, och ändå spöa Liverpool med 1-0... det är ett grymt styrkebevis.

Wayne Rooney gjorde segermålet och fick en mobiltelefon (!) kastad på sig från The Kop, Liverpools fans. Sen hade Rooney galna ögon under resten av matchen, det låg ett utbrott i luften, men han klarade ändå av de ständiga psykningarna från hemmapubliken.

Och det är klart att Liverpools fans var helvilda. Rooney är en Evertonkille som spelar i United, en värre kombination kan man knappt tänka sig.

Men de bör också ha varit förbannat besvikna på sin egen målvakt, Jerzy Dudek. Det var bedrövligt svagt att inte ta Rooneys skott.

Om jag inte missminner mig gjorde samme Dudek svåra tabbar mot United både förra säsongen och säsongen innan.

Förväntningarna var högt uppskruvade den här gången när Fernando Morientes gjorde sin debut. Personligen trodde jag också att Liverpool skulle vinna.

Köp en anständig målvakt

Men det där snöpliga målet tycktes lamslå Liverpool, som verkligen inte skapade mycket mot det ruggigt bra United-försvaret.

Och Morientes hade det svårt under hård bevakning. Hans kollega Milan Baros var bättre.

Själv hade jag en lång fotbollsdag framför tv:n. Först lunchmatchen i Liverpool. Sen direktrapporteringen från eftermiddagsfighterna. Därefter Bolton-Arsenal på kvällskvisten - och till sist "Match of the Day" med sammandrag av alla matcherna.

När man därefter, med bollar studsande inne i huvudet, ska summera det hela är frågan: ska man skälla eller hylla?

Jag väljer en kombination: skylla.

Både Arsenal och Liverpool har sig själva att skylla. Det finns ju faktiskt anständiga målvakter ute i världen, så varför inte öppna plånboken?

Peter Wennman

ARTIKELN HANDLAR OM