Landslagen vs klubbarna

FOTBOLL

Sportbladets Simon Bank: Ett slumrande krig

WIEN

Det var sagt att landslaget skulle ladda på neutral mark den här gången.

Som om det fanns sån mark.

Zlatans knä är bara ytterligare ett bevis på att landslagen lever på storklubbarnas goda vilja, mitt i ett slumrande krig, och mellan väggarna här i Wien surrar frågan som överallt annars:

Hur länge vill de?

Efter en fin måndagsmatch på Stockholms stadion blev det en sen natt och en helvetesväckning strax efter fem, för att hinna med ett plan som inte ens hann med sig självt. Det tog till slut tio timmar från Stockholm till Wien. Det hade gått snabbare med häst och vagn.

Andra saker går ännu fortare.

I Wien är sommaren på väg i säng i rasande fart, och medan Zlatan Ibrahimovics skadade knä långsamt läker sig helt i Turin pratades det återigen om de kolliderande godståg som heter "klubb" och "landslag".

Lars Lagerbäck sa igår att det "låter väldigt patetiskt" att det skulle funnits någon konflikt mellan Sverige och storklubbarna när det gäller spelare.

Jag tror det är helt sant.

Om man inte ställer några krav slipper man konflikter.

Sveriges landslag har inte ett dyft att sätta emot när Arsenal eller Juventus slår näven - eller knackar lite lätt med den - i bordet. Så då sätter de inte emot heller.

Nu vill Juventus behålla Zlatan Ibrahimovic i Turin, vilket medicinskt verkar sunt. En blödning av den sorten måste lägga sig innan man ser hur svår skadan är - och det kan Juve se lika väl som Magnus Forssblad.

Söker mannen bredvid Henke

Det mesta talar just nu för att Zlatan Ibrahimovic inte spelar bredvid Henrik Larsson på Maksimir på lördag. Här i Wien har förbundskaptenerna redan börjat sökandet efter den tredje mannen, som förmodligen heter Marcus Allbäck.

För Sverige är det tungt, men annars är Zlatan-fallet odramatiskt.

Juve betalar lönen, Juve äger Zlatan, Juve har investerat en halv miljard i svensken - så det är rätt självklart att de vill ha kontrollen.

Inga problem.

Problemen finns här, i frågan:

Vart går gränsen för klubbarnas ägande?

Där finns en av den moderna fotbollens allra viktigaste frågor.

Fabio Capello bråkar med Raymond Domenech i Frankrike, Sir Alex och Monsieur Wenger ligger konstant i konfliktläge med Svennis i England. Och de har rätt. Ekonomiskt rätt. Om man betalar miljoners miljoner för en spelare känns det förstås sjukt när de kommer hem skadade efter att ha spelat för ett landslag som inte betalat en krona.

Det är därför som det ligger en skadeståndsansökan och puttrar genom det europeiska rättssystemet. Belgiska Charleroi har, understött av G14, dragit Fifa inför rätta för att få ut pengar för att lille vänstermittfältaren Abdelmajid Oulmers kom hem skadad efter en vänskapslandskamp med Marocko.

Fifa betalar, enligt egen uppgift, kontinuerligt ut 75 procent av intäkterna från mästerskapen till de nationella förbunden - men klubbarna får ingen ersättning för de löner eller försäkringar de förser landslagsspelarna med.

Om Charleroi får rätt kommer Brasilien inte ha råd att få hem sina superstjärnor till nästa VM. Sverige kan få problem att lösa både Zlatan och Fredrik Ljungberg. För att inte tala om hur jobbigt Mali skulle få att plocka hem Kanoute.

Vill slippa dela med sig

Då kan vi säga hejdå till landslagsfotbollen, som den ser ut nu.

Det är helt rätt ekonomiskt, och helt fel på alla andra sätt.

De moderna klubbarna är fotbollsföretag, de har sitt eget bästa för ögonen, och på kort sikt är deras eget bästa att slippa dela med sig av spelarna de betalar för. Men om klubbarna såg sporten som något större än eget företagande, om de tog sitt ansvar för sporten på allvar så skulle de vara försiktiga med att förklara krig mot förbunden.

Landslagen är viktiga för att sprida fotbollen, de är viktiga för att de är storspelarnas sätt att betala tillbaka till de länder som (oftast) utbildat dem. Det är bra, på samma sätt som det är bra att West Ham utbildar tusentals småtjejer- och killar i Londons förorter.

Inte för att det ger pengar idag.

Utan för att fotbollen ska vara värd att tycka om imorgon.